Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 LITTEBATUJRANMÄLAN
uppmärksamhet från teologiskt håll, i det de till stor del falla
inom ftotv^-forskningens område och i samma mån de göra
detta också direkt komma den nytestamentliga exegetiken till
godo. Särskildt den afhandling, hvars titel vi ofvan angifvit,
är i högsta grad förtjänt att refereras i denna tidskrift, då den
uttryckligen behandlar nytestamentliga problem och därtill
sådana af största vikt.
Förf. börjar med en öfversiktlig redogörelse för v. Sodens
stora textedition af Nya testamentet från synpunkten af den
teori om den nytestamentliga texthistorien, som af v. Soden
uppställts.1 Af de tre textrecensioner, den egyptiska (H), den
palestinensiska (I) och den syriska (K), som v. Soden antager,
är den palestinensiska den som i sin text bevarat de
ålderdomligaste dragen. Och bland de till denna recension hörande
handskrifterna utgör den berömda codex D (Cantabrigiensis
Be-zae) från 500-talet den äldsta och mest betydande. På denna
punkt sätter nu Rudberg in med sin undersökning. Han
söker först att ur texten i denna handskrift hopsamla en mängd
till synes små detaljer, hvilka dock från texfchistorisk synpunkt
utgöra betydande faktorer för bevisningen, och hvilkas rätta
bedömande är så mycket mer viktigt, som v. Soden själf ofta
betraktar dem såsom betydelselösa och utan beviskraft för
texthistoriens fastställande.
Referenten kan ej här anföra allt som förf. i detta
sammanhang drager fram. Vi måste begränsa oss till några
viktiga exempel. I den senare grekiskan förväxlas med
hvarandra et och t, at. och e, 7] och t o. s. v. ID sker ofta
förväxling i de båda första fallen, däremot blott sällan i det sista.
I denna egendomlighet finner nu Rudberg en reflex af ett
äldre språkstadium, där man ännu i uttalet skilde mellan v] och
t, men icke mellan st och t. Här är alltså ett konservativt
drag for handen, som motsvarar en ortografi, som var bruklig
långt tidigare än tidpunkten för våra äldsta handskrifters
ned-skrifvande. Tecken till konservatism af analog natur utgöra
nu härjämte allehanda drag, som direkt härröra från det uttal,
den ortografi, de böjningar och andra egendomligheter, som
äro utmärkande för det allmänna folkspråket, för xotv^. En
tendens att utplåna sådana drag gjorde sig senare starkt
gällande, såsom vi ock se att de flesta af de bevarade bibelhand-
1 Den som ej har tillfälle att direkt taga kännedom om v.
Sodens arbete kan — utom till föreliggande afhandling af doc Rudberg —
hänvisas till de redogörelser för v. Sodens textkritiska arbeten, som
finnas i Bibelforskaren 1913, sid. 387 f., 1914, sid. 79 fv samt till doc.
Rudbergs recension i Kyrklig tidskrift 1916, sid. 65 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
