Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN 79
skrifterna hafva hållits så rena som möjligt från dylika
folkspråkets egenheter. Då nu en handskrift som D i långt
mindre grad visar prof på denna tendens, ligger däri en antydan
om en konservatism, som i sig utgör ett bevis för en större
ålderdomlighet för själfva texten.
Härefter öfvergår Rudberg till en annan egendomlighet
i ifrågavarande handskrift. Han kommer dit utifrån den teori,
som filologen Clark i sin bok The primitive Text of the
Gospels and Acts, af Rudberg recenserad i Bibelforskaren 1914,
sid 295 f., uppställt angående regelbundenheten ifråga om
storleken af de i de gamla handskrifterna förekommande lakunerna,
interpolationerna, dubbelskrifningarna o. s. v. Vi kunna här
bespara oss att närmare ingå på denna teori och hänvisa i
stället blott till nämnda uppsats af Rudberg. I korthet må
blott sägas, att denna regelbundenhet af Clark förklaras så, att
de bibliska handskrifterna från början voro skrifna i rader på
ett visst antal bokstäfver, och att denna typ var så godt som
allenahärskande. Nu visar det sig, att textpartier, som stå i
cod. Df men saknas i andra källor, ofta motsvara en eller flera
sådana till den äldsta texttypen hörande rader. Detta gäller
särskildt om Apostlagärningarna. Det närmast liggande är nu
att antaga, att det som fattas i de andra handskrifterna i
förhållande till cod. D beror på utfall af en eller flera sådana
rader. Den längre texten i Apg. skulle alltså i stort sedt vara
den ursprundligare och cod. D skulle vara representant för en
äldre text än de alexandrinska handskrifterna. Om det nu
så förhåller sig, då faller ett nytt ljus öfver ett af de svåraste
och största textkritiska problem, som angå N. T., nämligen
problemet om de två olika textrecensionerna i Apg. Rudberg
menar icke, att alla svårigheter härmed äro lösta, men han
understryker kraftigt betydelsen af synpunkten. Han uttalar
sig på följande sätt: »Visserligen äro många ställen icke
härmed slutgiltigt förklarade, men i det stora hela synes mig
metoden vara massvoll och besonnen».
Efter en synnerligen intressant undersökning angående
codex-formens ålder i förhållande till bokrullens, fortfarande i
anslutning till Clark, men med en rad själfständiga och
mycket träffande iakttagelser, öfvergår Rudberg till frågan: huru
förhålla sig nomina sacra till den nytestamentliga texthistorien
och till de i det föregående tecknade dragen i densamma?
Äfven på denna punkt äro vi i tillfälle att hänvisa till en
uppsats af Rudberg, i Bibelforskaren, årg. 1909, sid. 117: Nomina
sacra. Ett bibelpaleografiskt problem. Med nomina sacra
förstås vissa ord, merendels af sakral betydelse, som i bibelhand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
