Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN NY PSALMKOMMENTAR
83
och V. Andra skedets större samlingar röja sig som de
medvetet hopfogade böckerna, nämligen den genom
anmärkningen i slutet af andra boken utpekade samlingen af
"Davids, Isais sons, böner", som i hufvudsak omfattade
Davidssångerna i I och II, samt ungefär jämnlöpande härmed
den elohistiska samlingen af Davids-, Korah- och Asafsånger
i ps. 42—83 och därjämte troligen det hufvudsakliga af de
nuvarande böckerna IV och V. Tredje och sista skedet
betecknar den slutliga hoparbetningen af det hela. Ps. 1
sattes som förord framför hela samlingen, och troligen
gjordes nu eller något senare också indelningen i fem böcker.
Öfverskrifterna torde ock delvis härröra från senare tid,
under det doxologierna i slutet af de enskilda böckerna
sannolikt tillkommo ännu senare.
Till hvilken tid höra dessa tre olika skeden? Svårt är
att lämna några säkra uppgifter. Troligen hade psaltaren
redan vid slutet af 200-talet erhållit sin kanoniska form,
och hvad de olika särsamlingarna vidkommer, torde ingen
kunna sättas tidigare än till efterexilisk tid.
Af stort intresse är K:s uppfattning af psalmdiktningens
ålder. Wellhausen uppställde "den i hans skola nästan
kanoniskt gällande satsen, att det nu icke vore fråga om
hur många sånger i psaltaren som vore förexiliska, utan
om det öfverhufvud taget funnes några förexiliska sånger i
psaltaren". K. visar, huru skef en sådan doktrinär
schematism är. Det talas ju i 137 psalmen om huru judarna i
Babylon icke ville sjunga Sions, Jahves, sånger för sina
•plågare, och dessa heliga sånger måste alltså hafva medförts
från det gamla hemlandet. Redan Arnos talar om att Jahve
ej längre ville höra Israels "sångers buller", och då det
här är fråga om gudstjänsten i Betel och på andra heliga
platser, tyckas heliga sånger redan vid denna tid hafva
funnits. Vid det Salomoniska templet ha sådana likaledes
säkert förekommit. Men redan före Arnos träffas
antydningar om sånger, sjungna till Jahves ära vid högtidliga
tillfällen. När David lät föra arken till Jerusalem, skedde
detta i ett högtidståg under slrim, heliga sånger. Ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
