Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN NY PSALMKOMMENTAR 87
medborgare i hans rike, hvari Israel skulle stå främst som
egendomsfolket, men till hvilket äfven de hedningar skulle
höra, som anslöto sig till Israel. Med dessa ideala, till sin
kärna rent andliga förhoppningar, förbundos ofta allehanda
folkliga och yttre nationella. Af ålder gällde Jahve som
sitt folks konung. Sedan David och Salomo lyft den
israelitiska staten till en förut oanad höjd af politisk makt och
sedan genom fredlig samfärdsel eller krig Israel kommit i
nära beröring med de stora världsrikena, torde förklarligt
nog hos detta folk den tanken lifligt ha gjort sig gällande,
att Jahves världsherradöme skulle förverkligas genom ett
all världen omfattande Israel. Ju mer folket sedan under
århundradenas lopp alltjämt på nytt fick lida under sina
hedniska grannar, desto mer blandade sig i det ideala, äkta
profetiska framtidshoppet ett element af detta folkligt
nationella, så att båda ofta voro svåra att skilja från hvarandra.
Så kom Jahves kungadöme i mångas framtidshopp att tjäna
Israels rent yttre seger öfver de hedniska fienderna, och
som en rent nationell storhet lösrycktes därför ofta Israels
världsrike från gudsriket. K:s tanke om psalmdiktens
sam-manflätning af ett profetiskt och ett nationalistiskt
eskato-logiskt ideal afspeglar sig gifvetvis i hans tolkning af
kungapsalmernas messianitet, och en sidoblick på ett par af dessa
psalmer torde därför här vara befogad. Först vända vi oss
till andra psalmen.
Den messianska tolkningen måste enligt K. i denna
psalm förbindas med den historiska. Messiasidéns
utvecklingshistoria liksom profetismens göra det sannolikt, att
psalmen hör till det senare kungadömet under 700- och
600-talen. Förbindelsen af den messianska världshärskarens idé
med den regerande konungen torde ej kunna sättas tidigare.
Jahve säges i v. 7—9 vara konungens fader, och konungen
skall heta Jahves son. Med sonskapet följer äfven sonrätten.
Folken äro konungens egendom allt intill jordens ända. Som
Jahves förstfödde son är konungen högst bland alla jordens
konungar och all världens behärskare. Till dessa
föreställningar och uttryck, som allmänt förekommo i det gängse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
