Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESUNDERVISNING UNDER KONSTANTIN DEN STORES TIDEHVARF 107
fastedagarne. Men icke dess mindre är hela framställningen
genomväfd af en stark etisk ande, som helt enkelt ej hos
de kristna kan förutsätta något annat än det som är
höf-viskt och öfverensstämmande med Guds vilja, och kunskapen
om denna förutsättes helt enkelt såsom bekant, något som
särskildt kommer fram i lektionerna om dopberedelsen, dopet
och den helige andes verk och som talar för den gängse
uppfattningen att redan under den egentliga
katekumenti-den etisk undervisning meddelats, antagligen särskildt af
föräldrar och faddrar. — I sin form knyter sig den etiska
undervisning, som gifves, ej till dekalogen, utan framställer
helt allmänt, ofta i samband med andra bibelställen än
dekalogen, de kristna plikterna, något som styrker v. Zezschwitz*
m. fl. åsikt om dekalogens fortlöpande "degradering" såsom
undervisningskälla i de första kristna århundradena. Hade
undervisningen slutit sig till dekalogen, skulle Cyrillus helt
säkert på något sätt direkt ha knutit an till denna, då han
talar om plikterna mot föräldrar och ej därvid helt likställt
dekalog-ordet med hvilket annat bibelord som helst: cLåt
oss hedra våra lekamliga föräldrar, ty detta har Herren
själf tydligt föreskrifvit i lagen och profeterna, då han säger:
"Hedra din fader och din moder etcÄ? (VII: 15). — Hvad de
kristliga troslärorna beträffar, så intaga dessa, såsom vi sett,
hufvudparten i undervisningsstoffet, såsom naturligt var
under en tid af initiandernas utbildning, hvars centrum
bestod i ’trosbekännelsens Öfverlämnandet och hvars afslutning
utgjordes af delaktiggörandet i de kyrkliga sakramenten. —
Såsom vi redan vid de olika lektionernas genomgång
påpekat, faller hufvudvikten på de teologiska frågorna i
specifik mening, på läran om gudomen, och från denna
utgångspunkt är det äfven partierna om Kristi verk och Andens
hjälp får sin säregna belysning i en på sitt sätt storartad
och enhetlig, ehuru för västerländskt tänkande måhända väl
transcendent totalvy. Kring detta såsom medelpunkt sluter
sig sedan behandlingen af de heliga handlingarna i början
och slutet af undervisningen: botscrutinierna och vissa läror
om dopet i början i sammanhang med erinringarna om kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
