Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 G. LIZELL
petenttiden, de för odöpta ännu otillgängliga lärorna om
dopet samt hela partiet om nattvarden i slutet af
undervisningen vid de mystagogiska lektionerna under påskveckan. —
Om det sätt, hvarpå sedan dessa frågor utvecklas, ha vi redan
erinrat, hurusom första artikelns läror intaga stor plats med
vikten särskildt fästad vid försöken att uttrycka
Gudsväsendets bestämningar och dess eviga fostrande inom sig själf
af Sonen, men med frågorna om uppehållelsen och försynen
jämförelsevis undanskjutna. Vi den andra artikelns
behandling ha vi sett hufvudvikten falla på Sonens eviga väsen
och hans förhållande till fadern samt inkarnationen,
uppståndelsen och återkomsten till domen, under det jordelifvets
händelser med undantag för korsdöden och kanske möjligen
för själfva födelsen också stå i bakgrunden. I undervisningen
om anden ha vi särskildt lagt märke till den liffullhet,
hvarmed andens verksamhet genom hela gamla och nya
testamentets historia behandlas, i hvilken serie andeutgjutelsen
på pingstdagen blott är en episod, samt det konkreta och
rika sätt; hvarpå andens stödjande och helgande verk inom
kyrkosamfundet och det enskildakristendomslifvetbeskrifves;
i fråga om andens väsen och ställning inom gudomsväsendet
iakttages åter en viss återhållsamhet i framställningen,
såsom var naturligt i en tidpuukt, då dithörande frågor ännu
voro så föga genomdebatterade. Beträffande sakramenten
och därmed sammanhängande handlingar ha vi sett
undervisningen förlöpa i nära anslutning till det liturgiska och
särskildt ställa problemen på ett praktiskt sätt, så att den
framförallt skulle kunna ge lif och innehåll åt de handlingar som
kompetenttiden medförde: därför tagas riterna upp en efter
en och visas hvad de innebära, hvarför de behöfdes och huru
de skulle kunna riktigt bli själslifvet till välsignelse. Hvad
angår slutligen den antropologiska grundläggningen, ha vi sett
denna, såsom ägande föga anknytning i trosartiklarna, vara
jämförelsevis kortfattadt behandlad i öfversiktslektionen,
äfvensom i de inledande lektionerna om boten, men å andra sidan
huru skildringen af dess viktigaste grunderfarenheter
beträffande människosjälens syndiga benägenheter, men ock outrotliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
