Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESUNDERVISNING UNDER KONSTANTIN DEN STORES TIDEHVARF 111
nöja sig med att hänvisa till folkreligionernas af alla erkända
absurditeter, t. ex. afgudabildernas betydelselöshet, de
hedniska gudamyternas lascivitet och hedendomens oförmåga att
öfverhufvud ge en djupare etisk fostran. — Så mycket
intensivare och vi kunna stundom säga hätskare blir Cyrilli
angrepp mot de många blandformer af hedendom och
kristendom, som möta i de synkretiska, gnostiska eller halfgnostiska
systemen, äfvensom mot de heresier, som kyrkan vid denna
tid hade att afvisa eller hvilka hon principiellt afvisat, men
fortfarande behöfde i deras efterverkningar bekämpa. Dit
hörde t. ex., för att taga några af dem som tydligt nämnas,
montanismen, den valentinianska gnosticismen,
markionis-men, arianismen, åtminstone i dess utpräglade gestaltningar,
samt först och sist manikeismen, i hvilken alla dittillsvarande
villomeningar sågos förenade och potenserade. Många
villomeningar, som ännu ej antagit fasta former, men som
sedermera utkristalliserats, se vi skymta blott såsom påpekade
negationer till den ståndpunkt, som det gäller fastslå för
lärjungarne. Men förbigå dem helt vill han ej; ty fastän
ban stundom vämjes att inför de unga tala om alla dessa
farliga ståndpunkter, är det dock bättre intellektuellt känna
dem för att kunna undvika dem, än att gå ovetande och
råka oförmärkt i deras klor. Äfven vid dessa heresier är
det, såsom vi också påpekat, företrädesvis logiska
motsägelser och absurditeter i deras föreställningar äfvensom den
etiska oförmågan som få tjäna såsom angreppspunkter;
särskildt gäller detta sista om manikeerna. — Med hvad vi här
anfört om undervisningens apologetiska och polemiska stoff
är ock sagdt det mesta, som rör kyrkohistorien. Den korta
del af kyrkans historia, som var tillryggalagd, såg Cyrillus
nämligen öfvervägande under synpunkten af falska
ståndpunkters afvärjande, frånsedt den allra äldsta apostoliska
tiden, hvars behandling ingår under bibelbevisningen. Här och
hvar samlar sig emellertid polemiken från lösryckta heresiers
berörande till en mera genomförd bild af de strider kyrkan
haft att utstå från sin första tillblifvelse, således till ett
slags kyrkohistoria, ehuru under en ensidig synpunkt. Sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
