Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LITURGISKA UTVECKLINGENS FAKTORER 139
liturgiska utveckling störd af en viss undfallenhet för
rådande smakyttringar och olika teologiska skolors hugskott.
Därvid behöver allenast erinras om den olyckliga revision,
som resulterade i 1811 års svenska kyrkohandbok, där
neo-logiens kastvind sönderbröt mycket af värde; det kostade
mycken möda, eller rättare sagdt, det kommer att kosta
mycken möda, innan liturgien gör sig fri från denna
rationalismens barlast. I detta afseende har traditionalismen på
det liturgiska området en betydande styrka. Å andra sidan
har traditionsprincipen i sin extrema tolkning låst fast den
ortodoxa kyrkan vid en liturgisk ordning, som endast i ringa
grad kan anses motsvara kultens uppgift att verka
uppbyggande på fromhetslifvet.
Den fixerade tradition, som är bunden vid de sju
ekumeniska synodernas tidehvarf, har normativ betydelse för
kulten. Kyrkan, såsom förvaltare af de heliga mysterierna,
får under inga omständigheter gå utanför de af traditionen
angifna liturgiska formlerna. Men uppenbart får här
traditionen, som är gifven i den efterbibliska tiden, en afgjord
öfvervikt öfver den norm, som föreligger i den Hel. Skrift.
Då den ortodoxa kyrkan låtit traditionen få prioritet gent
emot den Hel. Skrift, är möjligheten gifven till ett försvar
för en liturgisk rikedom, som står i bjärt kontrast mot
N. T:s enkelhet i kultiskt afseende. För Rom blir
förhållandet enahanda: den fortgående traditionen genom påfvens
infallibla auktoritet får i verkligheten större betydelse än
den i den Hel. Skrift fixerade traditionen. Båda kyrkornas
traditionsbegrepp leder i realiteten till ett öfverskattande
af traditionen gent emot den Hel. Skrift.
Den ortodoxa kyrkans utgestaltning af liturgien företer
därför ett konstant kvarblifvande vid äldre tiders liturgi,
låt vara med vissa mindre betydande modifikationer.
Grunden härtill ligger gifvetvis till stor del just i dogmen om
traditionen, hvilken verkar på liturgiskt område just
därigenom, att kulten får en med läran likordnad betydelse i
kyrkoformationen. Kyrkan är framförallt kultanstalt,
hvarför det för kyrkan grundläggande traditionsbegreppet i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
