Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LITURGISKA ÜTYECKLINGENS FAKTORER 145
ryska kyrkans kursförändring i riktning mot den afgjorda
byzantinism, som ännu karakteriserar den ryska kyrkan.
Men detta kyrkopolitiska enhetsverk, som visar sig dels däri,
att det skapade en enhetlig ryskt-ortodox kyrka genom
ofvan antydda sammansmältning mellan de skilda ryska
kyrkotyperna, dels ock genom en ytterligt djupgående förbindelse
mellen stat och kyrka, köptes för ett mycket högt pris:
Raskol. Den kompakta majoritet, som nekade godtaga de
nikonska reformerna, separerade och ha sedan sönderfallit
i olika riktningar, af hvilka Popowzy och Bespopowzy äro
de mest bekanta hufvudtyperna. Dessas historiska öden äro
i detta sammanhang af ringa betydelse. Men hvad som bör
konstateras är det faktum, att den förenade kyrko- och
statsmaktens hårdhändta och energiska ansträngningar att
återföra raskolniki till den ortodoxa kyrkan varit fåfänga.
Om styrkan hos Raskol vittnar också, att när den ortodoxa
kyrkan år 1800 lyckades med sig förena en del af Raskol,
de s. k. Jedinowjerzy, detta endast kunde ske genom en
afsevärd modifikation af den ortodoxa ståndpunkten.
Vid bedömandet af Raskols ställning till den ortodoxa
kyrkan är emellertid af vikt att man fasthåller följande sats:
Raskol är icke hæretisk utan skismatisk. I fråga om
lärosatser och teoretiska åskådningar står Raskol på den ortodoxa
kyrkans grund. Afvikelsen ligger helt och hållet på
liturgiskt och kyrkopolitiskt område. Häri ligger en bestämd
motsats mellan Raskol och den andra stora separation, som
man med ett gemensamt namn kan kalla de hemliga sekterna.
Chlyster och Skopzer etc, hvilkas ursprung går tillbaka till
Rysslands förkristna tid, ha åtminstone till en viss grad
antagit de rituella bruken af den ortodoxa typen, men ha en
läroåskådning, som äger mycket få beröringspunkter med
ortodoxien och öfverhufvud med kristendomen. Dessa sekter
äro hæretiker, men betraktas icke som skismatiker.
Officiellt räknas dessa underliga sekter till deri ortodoxa kyrkan;
de ha också anhängare bland de allra högsta
samhällsklasserna; ända upp till Tsarskoje Selö torde deras inflytande
BibelforsTccvren W17. Haft. 2—3. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
