Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 E. LEUFVÉN
sålunda icke bevisa, att djäfvulstron är främmande för deras
religiösa tankevärld: det kan tvärtom innebära raka
motsatsen härtill. Detta vinner i sannolikhet, om man
ihågkommer, att dessa sekter ha en dualistisk grunduppfattning,
som erinrar om gammal hedendom, vare sig med
gnosticis-tiskt eller finsk-slaviskt ursprung.
Om nu, som här ofvan påståtts, djäfvulstron utgör ett
starkt inslag i den ortodoxa folkreligiositeten, tillika med
däraf följande exorcismer såsom denna tros liturgiska
ap-pendix, så inställer sig såsom en själfklar följd öfvertygelsen
om den heliga formelns oföränderlighet. Om nu vidare de
kristna mysteriernas ritual ses från denna primitiva
uppfattnings synpunkt; så blir det en religiöst tvingande plikt
att absolut bibehålla och skydda de liturgiska formerna utan
någon som helst förändring. Frågan, huruvida man i liturgien
får skrifva Issus eller Iissus, får då andra dimensioner än
från Västerlandets synpunkt. De nikonska reformerna ha
följdriktigt uppfattats såsom djäfvulens verk, som det gällde
att äfven med lifvets förlust motstå.
Bevisföringen måste emellertid kunna ådagalägga, att
det inom liturgien själf finnes några anknytningspunkter för
denna folkligt-religiösa uppfattning. Ty det faktum kvarstår
orubbadt af den nu förda bevisningen, att liturgien faktiskt ger
uttryck åt en väsentligt högre religiös uppfattning än den
folkliga, om hvilken nu talats. Är emellertid diagnosen af
den populära folktron riktig, så måste i hvarje fall något
slags beröringspunkt finnas mellan denna och liturgien.
Härvid vågar förf. det påståendet, att i Chrysostomi liturgi
åtminstone en sak finnes, som direkt bildar denna
anknytningspunkt. Den visar nämligen, att den heliga liturgien
populärt likställes med magiska formler. I Chrysostomi
liturgi läses nämligen en mycket betecknande passus, som
den praktiska teologien egendomligt nog icke synes ha
särskildt observerat: Då mässan är afslutad med prästens
och folkets responsoriska slutönskan, föreskrifver nämligen
ritualet följande:
Eka 6 cIepsDs Siavéjiwv tö ayiov ’Avdöcopov Xéyst évl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
