Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 E. BILLING
förr omedelbart af en efter rättsgrunden spörjande och de
drifvande motiven analyserande, fördjupande men lätt nog
också sönderfrätande reflexion. Det är ett mognads- men
samtidigt nog på visst sätt ett svaghetssymptom — man
kunde kanske sammanfattande säga: ett ålderdomstecken.
Till diskussionen om krigets olika problem har också vårt
land, på nästan alla af densamma berörda områden, lämnat
talrika, delvis mycket tungt vägande bidrag. Ej minst
gäller detta om spörsmålet: kristendomen och kriget. Af det
som rörande denna fråga hos oss publicerats bär väl det
mesta mer eller mindre utprägladt tillfällighetens prägel:
står närmast i den praktiska uppbyggeisens tjänst eller har
karaktären af en rent individuell bekännelse. Därmed är
alls ej sagdt, att det också endast skulle hafva ett efemärt
värde. Spörjer man efter de nya tankar, som kriget själft
lärt människorna i våra dagar att tänka om kriget, är det
fastmera kanske just i skrifter af denna art, där författarna
omedelbarare än i en mera teoretisk framställning gifva sig
själfva, som man i första hand bör leta. Här måste vi
emellertid inskränka oss till att fästa uppmärksamheten på trenne
nyare, svenska arbeten, som afse att gifva en mera
genomförd teoretisk belysning af det ifrågavarande problemet och
sålunda till hela sin läggning stå mera oberoende af dagens
aktuella förhållanden.
Minst betydande af de tre synes mig pastor F. A.
Berggrens skrift vara. I sina historiska delar bygger den,
såsom förf. själf uttryckligen angifver, nästan alltigenom på
doc. Linderholms arbete. Däri ligger ju i och för sig alls
intet att klandra; här och där har kanske dock förf:s
framställning, till men för dess enhetlighet, väl mycket fått
karaktären af en sammanställning af en serie utdrag ur det större
arbetet. Den principiella utredningen åter lider flerestädes af
en viss brist på stringens — särskildt kännbar i slutkapitlet,
där förf. dristigt rullar upp det stora teodicéeproblemet om
" Guds världsstyrelse och den mänskliga friheten*u. För en
motståndare skulle det nog ej vara alltför svårt att beslå förf.
med åtminstone skenbara motsägelser. Själf motiverar emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
