Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 LITTERATUR ANMÄLAN
riska förloppet med dess olika faktorer blir på detta sätt
allsidigare belyst. Naturligtvis finnes det också framställningar,
som intaga en juste-milieu-ståndpunkt, så långt sig göra
låter, såsom Patterson’s och Stephen-Hunt’s. Särskildt det
sistnämnda samlingsverket är ju ypperligt i sitt slag. Det är
karakteristiskt för framställningarna af den anglikanska
kyrkohistorien, att de förbigå frikyrkorörelsernas historia, hvarför de,
särskildt hvad de senaste århundradena angå, gifva en mycket
ensidig bild af det engelska religiösa lifvet i dess helhet.
Frikyrkorörelsernas historia har emellertid behandlats af
frikyrkomännen själfva, och äfven om dessa måste det sägas, att de
väl känna sina samfunds historia. De i sin tur gå icke in på
den anglikanska kyrkohistorien, utom där så kräfves, särskildt
på grund af motsatsförhållandet mellan statskyrkan och
frikyrkorörelserna. Man får därför också af dessa en minst
sagdt ensidig syn på Englands kyrkolif i dess helhet. Den
engelska kyrkan kommer därvid i en mycket skef belysning.
Man behöfver blott läsa Silvester Horne’s bekanta, också på
svenska öfversatta arbete »De frikyrkliga rörelsernas historia
i England» för att få detta påstående bekräftadt.
Går således den engelska kyrkohistorien liksom det engelska
religiösa lifvet på tvänne parallella linjer, om man nu skall
tala om en enhetlig linje, när det gäller den månghöfdade
frikyrkorörelsen, så måste det te sig som en synnerligen lockande
forskningsuppgift att söka böja de bägge linjerna tillsammans
för att få fram en totalvy och på den vägen klarlägga de
många trådar, som faktiskt spunnits mellan den ena
hufvudstömningen och den andra. En sådan uppgift har prof.
Holmquist dristigt gripit sig an med. Onekligen behöfves därtill en
viss grad af dristighet, enär man därvid står utan egentliga
föregångare också bland engelsmännen själfva. Uppgiften
ställer sig emellertid mycket olika för olika tider. Under
1800-talet går ju kyrka och frikyrka i stort sedt vid
sidan om hvarandra, så att en öfverblick öfver läget i dess
helhet blir synnerligen vansklig. Ju längre man går tillbaka
i tiden, desto rimligare ställer sig uppgiften, men den är
svårlöst nog ändå. Det gäller att anlägga och genomföra de
riktiga synpunkterna. Tager man sin utgångspunkt från
frikyrkorörelsen, sådan den nu är, och följer dess historia bakåt,
frestas man att konstruera fram en enhetlig frikyrkorörelse
med upprinnelse särskildt i puritanism och independentism.
1500- och 1600-talens kyrkostrider ses under aspekten af en
strid mellan stats- och frikyrkosystem af samma art som
1800-talets. Prof. Holmquists framställning innebär genomgående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>