- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofjärde årgången. 1917 /
235

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT SVENSKT ARBETE I NYTESTAMENTLIG INLEDNINGSVETENSKAP 235

ning, som visst likartadt stoff fått i Matt. och Luk. ev., när
han sid. 539 om Lukas-ev. säger: "att den s. k.
bergspredikan (Mt. 5—7) är så att säga sprängd sönder och dess
delar spridda ut över evangeliet (Lukas), behöver
visserligen icke med nödvändighet vara ett skäl däremot (mot att
Luk. känt ’det arameiska Mt. eller dess översättning’),
då detta möjligen skulle kunna förklaras av Lukas’ syfte
att, så långt möjligt, infoga Jesu ord i deras historiska
sammanhang. Egendomligt — fortsätter förf. — blir det
dock alltid". Och å andra sidan framhåller förf. s. 538 i
samband med häfdande af Markus’ kännedom om Mattei
aram. evangelium: "Mot detta (denna Markus’ kännedom
om Matteus) kan nu icke invändas, att, om Markus känt
det arameiska Mt., han skulle anfört mycket mer därur.
Hans uppgift var ju väsentligen begränsad till att meddela,
vad han hört av Petrus, med syfte att tjäna just de romerska
kristna genom att skildra begynnelsen till Jesu Kristi
evangelium, Jesus ure vangelisten, Jesus Kristi, Guds sons,
kraftlif såsom begynnelsen till evangelii världspredikan". Förf.
har se’n i det följande idel förstående för att Markus,
trots kännedomen om Matteus, saknar både det ena och
det andra (födelsehistorien, Döparens verksamhet,
bergspredikan o. s. v.).

Således: förf. använder s. 536 som argument mot
antagandet af en gemensam aram. s. k. talkälla en
invändning, hvilken han ett par sidor senare själf tillbakavisar.
Ty det anförda kan ju med fullkomligaste rätt tillämpas på
den s. k. talkällan, om vi nu ponera en sådans tillvaro.
Hvad ligger det för oförklarligt i, att den "så jämförelsevis
litet kommit till användning i Mk."? Man kan ju förklara
det med forf:s egna ord: "Hans (Markus’) uppgift var ju
väsentligen begränsad till att meddela etc.". Och vidare: hvad
ligger i vägen för att en talkälla kunnat användas "på ett
så olika sätt i Mt. och Lk."? Det kan ju förklaras (såsom
förf. själf framkastar rör. bergspredikan) "af Lukas’ syfte
att, så långt möjligt, infoga Jesu ord i deras historiska
sammanhang". Af värde är, enl. min mening; allt under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1917/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free