- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofjärde årgången. 1917 /
243

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT SVENSKT ARBETE I NYTESTAMENTLIG INLEDNINGSVETENSKAP 243

Förf. hänvisar på arameismer äfven i berättande partier af
evangeliet. Men dessa arameismer duga säkerligen icke
som kitt för att hålla ihop Matt.-ev. till en enhet. De
bevisa bara, att hela evangeliitraditionen till sin rot är
ara-meisk, såvisst som Jesus talade arameiska, och att
traditionen icke kan afsvärja detta sitt ursprung (det grekiska
Mark.-ev. uppenbarar ju ock särskildt klart traditionens
semitiska art). Förf. hänvisar vidare till, att LXX
väsentligen kommer till användning inom dessa talsamlingar.
Men det behöfver ej betyda annat än, att den aram. källa,
vi söka bl. a. i dessa talsamlingar, själf undergått en
språkförvandling med ty åtföljande lärapande af citaten efter den
grekiska bibeln. Källan kan ju ha förelegat för
Matt.-evan-gelisten i grekisk öfversättning (något som jag menar också
framgår af en jämförelse med Lukas i dessa talsamlingar).

Intet hindrar därför, att i en del Matt.-ev:s tal söka en
särskild, ursprungligen på arameiska affattad källskrift. Det
afgörande ordet i fråga om antagandet af en sådan och
bestämmandet af dess ungefärliga utseende och omfång beror
naturligtvis af, hur man står till den förut debatterade
frågan om Markus — Matteus. Tro vi oss kunna af andra
skäl fastslå Markus-evangeliets egenskap af källa för
Mat-teus-ev., så öppnar sig här utsikten mot en annan källa
och framstår möjligheten att vindicera som denna källas
innehåll framför allt de stora talpartier (jämte en del
historiskt stoff) som Matt.-ev. äger utanför Markus. Alltid
förblir det en hand, som sam manskrifvit vårt Matt.-ev. — men
det blir icke en originalförfattares och icke heller en
öfversättares, utan en bearbetares. Förste evangelisten
samarbetar ett par källor och ger väl därvid ock något af egen
fatabur. En prägel af hans goda grekiska stil får hela hans
verk, men i de grek. källor han använder lyser dock
osvik-ligen det arameiska idiomet här och där igenom.

Till sist: förf. lägger vikt vid att ’talsamlingarne’ "stå
under samma synpunkt som allt det övriga i evangeliet" i
afseende på syftet och därför omöjligen kunna tänkas borta
utan skada för det hela (s. 504). Evangelisten "vill hävda,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1917/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free