- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofjärde årgången. 1917 /
254

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

o. 1650, får man antaga, att han varit född i Samuel Brasks
andra äktenskap (med Anna Persdotter), hvilket ingicks
1648. [1] Födelseorten har förmodligen varit Ekeby socken i
Linköpings stift, där fadern då var kyrkoherde. Petrus
skrifver sig omväxlande O.-Gothus och Lincopia-Gothus.

Af antydningar i de skrifter, Petrus efterlämnat, finner
man, att han åtnjutit beskydd och understöd af
hofrättspresidenten Knut Kurck (som han dedicerade ett af sina
första arbeten i bokform 1679) och väl äfven af riksrådet
och riksmarskalken Johan Stenbock, "the Booklige/ sampt
alle andre lofl. Konsters Högtberömde Stoore Patron och
älskare" (såsom Brask kallar honom i en Kling-Dicht 1682).
Fadern hade väl åtskilliga inflytelserika bekantskaper, af
hvilka sonen kan ha fått profitera. Att han umgåtts i tidens
bästa litterära kretsar vill man sluta sig till af den
personliga kännedom; hvarmed han nämner t. ex. Urban Hjärne. [2]
Tydligen har Petrus Brask tillhört den falang af unga
entusiaster för modersmålets rykt och ans, hvilka vuxit upp i
Stiernhielms närhet, och det är påtagligt, att det rent
språkliga intresset för honom som för andra senrenässansens
poeter varit en mycket stark drifkraft i det litterära
arbetet. Det innehållsrika företalet till De La Serres Tankar om
Ewigheten är i detta hänseende upplysande nog. Det
riktigt glöder af nitälskan för svenskt mål och svensk ära.

Om Petrus Brasks bildningsgång få vi dock ingenting
veta, hvarken där eller annorstädes. Möjligen kan man af
ett par ord i den förut nämnda dedikationen till presidenten
Kurck våga gissa sig till att han liksom fadern studerat
utomlands. (Han tackar för den välvilja och omtanke
presidenten visat "then tijdh iagh war borto stadder".)

I sina skrifter framstår Petrus Brask som en så
mångkunnig och skicklig man, att man förundrar sig öfver att


[1] Bröllopsdikt i Uppsala Universitetsbibliotek.
[2] Det heter i det ofvannämnda företalet till De La Serres
»Tankar om Ewigheten» (1684): »Om Swenskan hafwer iag elliest någre
gånger tahlt med den berömbde ock uti månge Tungomåhl noga
förfahrne Herren Doct: Urban Hiärne ...».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1917/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free