Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEKATURANMÄLAN 281
af hvilka alla så när som på harpan lära hafva försakats. Och
att man i fråga om sångsätt och melodier ej tålde annat än
det, som var kyskt och värdigt, faller af sig själf.
En annan punkt, där anmälarens uppfattning en liten
nyans skiljer sig från författarens, är behandlingen af J. O. Wallin
och hans samtida. Förf. släpper icke heller här sin klart
kristliga ståndpunkt och hans samvetsgrannhet hindrar honom släta
ut skuggorna, men hans bemödanden att uppleta och accentuera
ljuspunkterna och lättast möjligt vidröra bristerna äro ganska
påtagliga. Men månne man bör klandra denna lilla tendens
till att låta välvilja och blidt öfverseende något inverka på
framställningen? Kanske icke, när det gäller att såsom här sker
på ett populärvetenskapligt sätt tala med kyrkofolket om en
kyrkans bok. Pieteten bör där kunna tillerkännas rätt att
inverka på framställningen, naturligtvis blott inom sanningens
gränser.
Hvad särskildt Wallin beträffar är det glädjande, att
fackmännen ändtligen börjat studera honom och hans insats i vår
psalmbok — studera, ej längre blott knäfalla inför honom
såsom själfva fullkomligheten. Och dubbelt glädjande är, att detta
studerande företagits af män, som hafva känsel icke blott för
rationalism utan äfven för gammal kärnfull kristendom. Förf.
själf har redan för länge sedan genom sina studier öfver
Hedborn förts in i den sfer, som man måste känna för att kunna
bedöma Wallin. Och Emil Liedgrens banbrytande arbete har
nu ytterligare befruktat hans försök att komma till rätta med
denne gigant i vår psalmhistoria. Om man med dessa båda
forskares studieresultat jämför omdömet om Wallin i Schück
och Warburgs litteraturhistoria, så finner man, att en sann och
nykter uppfattning af W. nu ändtligen efter hundra års yra
börjar bana sig väg. Den kyrkliga och den rent
litteraturhistoriska kritiken äro snart ense om, hvari Wallins storhet
består och hvari den icke består. Hvem hade kunnat tro det
för en tjugu, trettio år sedan?
Som sista anmärkning må en liten formell inkonsekvens
påpekas. Förf. öfversätter tyska uttryck men ej latinska.
Hvadan denna åtskillnad?
Man har också anmärkt, att förf. förbigått den reformerta
kyrkans psalmsång i länder utom Tyskland, t. ex. i England.
Ja, det må erkännas, att åtminstone något ord härom hade
bort sägas, åtminstone någon förklaring af skälen till tystnaden.
Men det värsta är, att man knappt kan säga ens så mycket
utan att inlåta sig på en ytterst kräfvande utredning. Skulle
boken, som vi hoppas, utkomma i ny upplaga, lär nog förfat-
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
