Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELIGION OCH MAGI 291
term valts,, förklaras på ett rent yttre sätt, genom
historiska «tillfälligheter« 1. d. Termen filosofi är ett typiskt
exempel, något som "filosofiens historia" allt för tydligt
ådagalägger. Den som ur de olika filosofiska systemen
söker att konstruera fram något filosofiens väsen skulle nog
därvid framkomma till mycket egendomliga och
öfverraskande resultat.1
Det är först ut från denna begreppsrealism vi förstå
det ej sällan hos dylika religionshistoriker återkommande
talet om en religionens historia. Religionshistorien skulle
visa oss — en eller flera — sammanhängande linjer af en
utveckling af religionens väsen, eller huru ett i början blott
vagt och oklart fattadt objekt (ev. med sig därtill knytande
känslor) så småningom blifvit på olika ställen och under
olika förhållanden olika utveckladt.
Det är ut från denna föreställning om ett religionens
väsen så nära till hands liggande, att sätta såsom
religionsvetenskapens högsta och sista mål en principiell värdering
af religionstyperna, se till i hvad mån de motsvara detta,
som jag kallat religionens väsen, i hvad mån de bäst
utvecklat, hvad som utgör dess egenart.
Det kan vara af ett visst värde att tillse, huru vi
öfverhufvud kommit till dessa begrepp. I bästa fall får jag väl
tag i religionens innehåll genom analys af hvad jag själf
och mina medmänniskor inlägga för betydelse i detta ord.
Men detta är en alldeles särskild "filologisk"-psykologisk
undersökning, som ingalunda får förblandas med den
historiska, att undersöka hvad de empiriskt gifna religionerna
— hvad som alltså under tidernas lopp benämnts religion,
eller hvad jag menar ha att förete väsentliga likheter
därmed — innehålla, och omöjligt är ingalunda, att vi här
faktiskt röra oss med tvenne olika begrepp.
1 Jmfr härtill Phaléns uttalande: Det är t. ex. ingen mening i
att, öm man vill bestämma låt oss säga religionens begrepp genom
en historiskt psykologisk undersökning, fastställa det gemensamma
hos en mångfald enskilda företeelser, som betecknats som religiösa.
Vid angifvandet af dem såsom religiösa ligger ju nämligen redan
ett begrepp om relegion till grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
