Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGION OCH MAGI 293
underlättar deras förstående, låter mig lättare se deras
likhet och olikhet i förhållande till hvarandra och till andra
företeelser.
Med andra ord sagdt, frågan ställer sig för oss här på
följande sätt: hvad är det utmärkande för en historiskt
gifven företeelse, för att det skall vara vetenskapligt
lämpligt att kalla den religion? Det är den enda form, under
hvilken jag kan tala om något religionens väsen. Det är
ju dock gifvet, att vetenskapen därvid hälst bör ansluta sig
till ett gängse språkbruk. Man skulle alltså kunna
formulera uppgiften så: först analys af det mest konsekventa
språkbrukets betydelse af ordet religion, hvari ock ingår en
historisk undersökning af de empiriskt gifna fakta, som
kallas religion. Finnes i detta något väsentligt gemensamt,
hvarigenom de skilja sig från andra, har jag ju alla skäl
att vetenskapligt behandla dem för sig, låta dem bilda en
egen vetenskaplig disciplin under namnet religionshistoria,
och att där behandla alla empiriskt gifna företeelser, som
ha att förete samma väsentligt gemensamma drag, äfven
om dessa af det allmänna språkbruket skulle betecknas
med ett rakt motsatt namn.
Vetenskapen kan alltså icke göra sig till slaf under
det gängse språkbruket — lika litet som det är lämpligt
att alldeles bortse därifrån. De företeelser, som förete
väsentliga likheter, sammanför den under ett namn, om de
ock för det gängse språkbruket kunna förefalla som eld och
vatten. Det är sålunda icke utan vidare gifvet, att därför
att alla våra moderna språk likaväl som de primitivas
skilja mellan religion och magi, en dylik åtskillnad också
är vetenskapligt lämplig. Det är visserligen sant, att ett
dylikt faktum talar för att en skillnad existerar dem emellan,
men denna olikhet kan vara af så oväsentlig art i
jämförelse med de bådas väsentliga öfverensstämmelse, att
vetenskapen gör klokast i att behandla magin i religionshistorien.
Naturligtvis får jag icke utan vidare förutsätta, att
språkbruket är entydigt. Hvad som t. ex. en gång kallas
religion, kallas kanske en annan magi. Redan ett dylikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
