Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELIG10N OCH MAGI 295
de olika uttalanden från olika religionsforskare, som fällts
i fråga om det problem, som härsysselsätter oss. Det må vara
nog att referera ett af de grundligast utförda försöken att
från hvarandra skilja religion och magi, de öfrigas värde få vi
tillfälle att skärskåda, allteftersom vår kritik skrider framåt.
2.
Kanske grundligast har frågan om religionens och
magins inbördes förhållande upptagits af de antropologiska
forskarna, för att nu oftast utgöra ett kapitel i hvarje
allmän religionshistoria eller inledning till religionsvetenskapen.
Den åsikt, som så småningom utkristalliserat sig, tror jag
bäst kanske återges af I. G. Frazer, som åtminstone på ett
ganska förblifvande sätt tyckes ha fastställt de kategorier,
med hvilka diskussionen rört sig, äfven om man sedan
något förskjutit gränserna dem emellan.
Den uppfattning af religionens och magiens inbördes
förhållande, som företrädes af den s. k. komparativa
religionsforskningens väl främste representant sir Frazer,
återfinner man mest principiellt utförd i första delen af hans
stora arbete The golden bough, som bär till undertitel: The
magic art and the evolution of kings. Frazer utgår
karakteristiskt nog från de magiska företeelserna, och detta är
riktigt så tillvida, att vi först då tyckas förstå det religiösa
tänkande, som tagit sig uttryck i kult och riter, om vi förstått
det sätt, hvarpå magikern betraktar tillvaron. Magin
förutsätter, menar han, att i naturen den ena händelsen följer
på den andra med nödvändighet och utan undantag, utan att
någon ande- eller personlig makt får något spelrum. Dess
utgångspunkt är alltså på visst sätt identisk med den
moderna vetenskapens. Magikerns uppgift skulle alltså blifva
att så att säga finna de lagar, som behärska världsloppet,
för att sedan kunna begagna sig af dem för vissa bestämda
syften. Dess egentliga fel är, att den för denna sin
naturförklaring använder sig af för den speciella lagar, den
antager blott en eller två stora hufvudlagar, med hvilkas
hjälp den söker att för sig klargöra sammanhanget händel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
