Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 Gillis p:son Wetter
ligt att kalla detta magi? — Och står det någorlunda i
samklang med ordets gängse betydelse? — Det ser sålunda
ut, som om den punkt, på hvilken det efter Frazers
definition egentligen skulle komma an — vetandet — är ett drag,
som ingalunda är för magin speciellt utmärkande; det är
först då detta vetande sysslar med föreställningar af en
alldeles specifik art, som vi ha rätt att tala om magi. Ali
magi innehåller visserligen falskt vetande, men allt falskt
vetande är icke magi.
Från samma synpunkt kan man fråga, om
bestämmandet af religionen är lyckligt valdt: den är ett försök att
inverka på händelserna, som förutsätter, att dessa
behärskas af personliga makter. Här ligger tydligen
hufvudvikten på försöket att inverka på dem och detta så; att de åt
oss ingripa i händelsernas gång; det är därför Frazer så
skarpt betonar den religiösa handlingens nödvändighet; utan
den hafva vi blott teologi. Men om nu dessa personliga
makter — dessa gudar — icke användas i ett dylikt praktiskt
syfte, om människan — såsom t. ex. den fromme i Israel
— inför den helige guden känner sin vanmakt och synd, är
detta då icke religion? — Är publikanens: "Gud, varkunna
dig öfver mig syndare!", icke en akt af fromhet? — Och
skulle vi icke till religionen räkna de många fall, där
mystikern som sitt mål uppger den "ordlösa bönen", då
människan sträfvar efter enhet med Gud eller förgudligan de?
Är det utilitaristiska syftet verkligen en lämplig
utgångspunkt för bestämmandet af religionen? — Vi måste då från
den utsöndra en mängd företeelser, som vi hittills vant oss
att kalla religiösa, och som tyckas i mångt och mycket
förete slående likheter med dem, som räknas dit. Ett dylikt
ord som publikanens förutsätter ju äfven det tron på en
personlig makt, han känner vördnad och fruktan inför den,
ja han kan genom yttre handlingar, kult o. s. v. på
mångfaldigt sätt bevisa detta, utan att det därför ligger något
utilitaristisk t syfte bakom.
I samband härmed kan man Öfverhufvud taget också
erinra om att skillnaden mellan fromhet och teologi icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
