Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 Gillis p:son Wetter
att rätt och moral såväl som det exakta vetandet historiskt
utvecklat sig ur religionen. Men i så fall få vi en
bestämning af religion, som ingalunda täcker den, som vårt
spåkbruk förutsätter, och vore det nog bättre att för den
föreställningskomplex, hvarom här är fråga, söka en
annan lämpligare gemensam benämning.
För öfrigt är Reinach själf föga konsekvent vid
fasthållandet af denna definition. Han betonar visserligen
såsom en fördel, att den från religionen eleminerar såsom
hufvudbegrepp Gud, andliga varelser, det oändliga o. s. v.
Men då han såsom religionens båda rötter nämner tabu och
animismen, så tyckes åtminstone den senare gifva uttryck
åt en dylik tro på "andliga varelser". Det är visserligen
sant, att detta icke eller åtminstone icke alltid är fallet
med tabu. Men att kalla all tabu för religion är, som nyss
betonats, föga lämpligt. Reinach nämner själf som
exempel på tabu, att icke heller vildarna döda sina egna
stam-förvanter, något som de ärft från djuren, under det att de
utan alla skrupler döda sina grannar. Men jag ser ingen
anledning att kalla dessa "skruplera religion. Religiösa
vill jag först då kalla dem, då jag drifves att hålla dem,
därför att jag genom deras öfverträdande skulle "orenas",
drabbas af en gudomlig hämnd, blifva krossad af den vid
deras brytande sig utlösande kraften, guden skulle döda
eller på annat sätt skada mig, alltså först när jag
utreflek-terat, åtminstone aldrig så vagt anat ut ur dem just det, som
Reinach vill eleminera, nämligen det öfvernaturliga. Må vara,
att det finnes fall, där dessa "skrupler" hållas endast därför
att man har en föreställning om att de måste hållas, jag kan
dock icke se någon lämplig anledning, hvarför vi skulle kalla
detta religion, äfven om religionen utvecklat sig därur.
Det tyckes alltså icke vara vetandets riktighet eller
oriktighet, som skiljer religion och magi ifrån detsamma.
Religion och magi äro ingalunda liktydliga med falskt
vetande eller icke förnuftigt grundadt vetande. Åtminstone
är icke allt falskt vetande religion eller magi.
Frågar jag mig, hvad det är, som skiljer magien från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
