Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 Gillis p:son Wetter
försiktighetsmått, som trollkarlen vidtager under sitt
handtverk, på hans noggranna iakttagande af formler och riter,
på den fruktan och bäfvan, som han ofta känner under
utöfvandet af sin konst. Och dock har på visst sätt den
öfvernaturliga sidan mattats af, bleknat bort. Magikern
känner sig, låt vara mer eller mindre, som herre öfver de
krafter, med hvilka han sysslar. Han känner dem, han vet,
huru de skola behärskas och huru de verka. Magin är alltså
ett slags vetande — men det är långt ifrån allt vetande,
som är magi. Magin förutsätter hemlighetsfulla,
öfvernaturliga krafter. "Negationen" dröjer ännu kvar. Det är
därför icke alltid så helt med att magikern känner sig som
härskare öfver dessa krafter. Han afvaktar ofta med spänning
och fruktan deras verkningar, ofta beredd på öfverraskningar.
Det kunde alltså tyckas, som om det vore omöjligt att
ut från den religiösa föreställningen skilja mellan religion
och magi. Man har emellertid försökt att göra det så, att
det gudomliga är alltid tänkt såsom fritt verkande, de
magiska krafterna åter äro lagbundna. Men äfven denna gräns
är lika flytande.
Vi kunna se, huru sväfvande denna skillnad i
verklig-ligheten är, om vi citera Marilliers1 träffande beskrifning
af magin: "Trolldomen kan icke fullständigt identifieras
hvarken med tillämpad vetenskap eller med religiös kult, den
äger del i bägges natur. I egenskap af bön eller offergåfva är
det på andarna, den är ämnad att inverka, för att genom deras
mellankomst modifiera händelsernas lopp i naturen. Men
trollkarlen söker icke att inverka på den handlande andens vilja
genom gåfvor eller att vinna dess välvilja genom böner; han
tvingar den genom handgripliga åtgärder, genom vissa
åtbörders eller vissa ords förmåga att göra, hvad han önskar, och
häri handlar han såsom ingeniören eller läkaren, hvilka icke
bedja strömmen att ändra sin fåra eller bacillen att lämna
den sjukes organism, men som kufva den genom lämpliga
medel". Det skulle sålunda tyckas, som om Marillier ville
låta magin vara blott tillämpad primitiv vetenskap, men
1 I Eev. d. 1’hist. des rel. XXXVI, s. 343.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
