Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGION OCH MAGI
het åt fält, boskap och människor. På dess ordentliga,
rit-enliga framställande beror landets lycka.
Ock detta är nu en tankegång, som på de mest olika
sätt möter oss i mer eller mindre primitiv folktro.1
Majträdet, striden mellan Vinter och Sommar, vildarnas danser
vid midvintersolståndet, allt detta afslöjar för oss liknande
tankar: människorna mena sig genom sina offer eller andra
kultiska, rituella handlingar inverka på naturskeendet; vid
kritiska tillfällen — midvintersolstånd, skördetider, nyår o.
s. v. —hjälpa de därigenom naturens gång.2 Skola vi här
lämpligen tala om religion? Eller är det riktigare att kalla
dylikt magi? I fall sådana som dessa är i regel ett
afgörande nästan omöjligt. Magi och religion flyta här samman
till ett; den frågeställning, hvarigenom vi skulle kunna skilja
dem från hvarandra, är här icke aktuell.
Typiska exempel äro t. ex. de hellenistiska
mysteriereligionerna. Där firade man ofta gudens död och
uppståndelse. Den tänktes dramatiskt afspelas inför de troende.
De begråta hans död och jubla, då han återvändt till lifvet.
Men detta sker icke blott för gudens skull. Vi stå här
inför liknande tankegångar som de, som pläga uttryckas med
termen sympatetisk magi. Med guden dör naturen, med
honom lefver den åter upp. Så ger kulten nytt lif och ny
styrka åt hela naturen. Men ej nog därmed. Med guden
dör den fromme, med honom lefver han åter upp. Han
"ny-födes". Han tankes som en ny människa, tager sig ett
annat namn, firar vigningsdagen som sin u födelsedaga o. s. v.
Är detta religion, är det magi?
Så tyckes det alltså lika omöjligt att genom
tvångs-resp. frihetsföreställningen principiellt skilja mellan magi
och religion som genom föreställningen om det
öfvernaturliga. Det är på sin höjd en gradskillnad, som här möter
oss, icke en artskillnad, och en gradskillnad, som dessutom
är en nödvändig konsekvens däraf, att religion och magi
1 Jmfr härtill Söderbloms helt olika försök att särhålla religion
och magi, Gudstrons uppkomst, s. 185 ff.
2 Jmfr Lehmann, anf. arb. s. 81 och 129.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
