Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 Gillis p:son Wetter
sökte borteliminera föreställningsinnehället, tyckas peka i
den riktningen, i det att de latent förutsätta detsamma:
absolut beroende förutsätter det, hvaraf man är beroende;
att hålla något heligt, något, som man håller heligt;
tillbedjan, något som man tillber. Med andra ord sagdt, så
snart man försöker att närmare bestämma känslan, är det
föreställningsinnehållet, som möjliggör detta. En mängd
olika känslor kunna kallas religiösa: förtroende, kärlek,
fruktan, hat o. s. v., men hvad som gör, att jag kallar dem
religiösa, är den särskilda ton, som de få, då i dem ingår
föreställningen om något öfvernaturligt.
Därmed är ingalunda sagdt, att denna föreställning är
utreflekterad. Mången gång är den förmodligen så afficierad
vid känslan, har så sammansmält, ja uppslukats af den, att
dess utreflekterande betyder känslans död. Men detta
motsäger ingalunda vårt påstående, att vi icke tyckas äga
något annat medel att bestämma en viss gifven känsla som
religiös än genom att utanalysera dess föreställningsinnehåll.
Det torde väl icke vara någon tvekan om att den
känsla, som estetikern känner inför en madonnabild på ett
altare, är af helt annan art än den fromme katolikens, och
detta därför att den senare i sin känsla har som ett
integrerande moment föreställningen om det gudomliga.
Och se vi, såsom vi ju här ställt vår uppgift,
problemet ut från det historiskt gifna materialet, så torde det ej
vara tvifvel underkastadt, att här föreställningsinnehållet
möter, och i regel starkt utprägladt och medvetet kändt.
Jag skulle vilja påstå, att det rent empiriskt är omöjligt
att påvisa en religion utan tanke om något gudomligt,
öfversinnligt, om det också är så rent negativt bestämdt
som det budhistiska nirvana.
Och dock är det riktigt, att vi på visst sätt icke tala
om religion, där vi icke finna uttryck för en känsla. Dock
måste vi här ge akt på, att språkbruket ingalunda är
konsekvent. Då vi tala om den muhammedanska, kristna o. s. v.
religionen, menar man därmed hufvudsakligen den komplex
af föreställningar och läror, som dessa representera, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
