Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EELIGION OCH MAGI 323
att egentligen fästa sig vid, i hvad mån dessa äro
känslobetonade eller icke, alltså man åsyftar då närmast det
öfvernaturliga föreställningsinnehåll, som på något sätt ingår i all
fromhet. Men då problemet ställes principiellt, såsom sker, då vi
sätta religionen i motsats till magin eller vetandet, åsyftar
man därmed framför allt ett för fromheten så väsentligt
moment som den religiösa känslan. Och då vi ju ofvan sett,
att det ifråga om föreställningsinnehållet var omöjligt att
draga en gräns mellan religion och magi, ställer sig för oss
frågan, om detta icke låter sig göra genom känslan.
Det är visserligen sant, att äfven i magin känslor komma
till synes. Magikern fruktar de krafter, af hvilka han
begagnar sig, han hoppas, att de skola låta sig användas af
honom; men detta är därför, att han icke fullt känner dem,
icke är säker på att han äger alla de medel, som kräfvas
för att behärska dem. Det är ungefär detsamma som
kemikern känner inför ett nyupptäckt, ännu opröfvadt
sprängämne.
Det duger alltså icke att skilja religion och magi så
åt, att religionen är föreställningen om det öfvernaturliga
plus en därpå riktad känsla.
Jag skulle i stället vilja uttrycka saken så, att den
fromme behandlar det öfv er naturlig a som subjekt, magikern som
objekt. Detta innebär ingalunda, att magikern skulle mena,
att de hemliga krafterna icke skulle kunna verka honom
förutan. Ty detta vore en fullständigt godtycklig
begränsning af ordets omfång. Tvärtom skulle man kanske
riktigast kunna säga, att i all religion ingår ett moment af "magi".
Den religiösa föreställningen är i grund och botten densamma
som den magiska. Skillnaden ligger icke i den, utan i den
ställning, människan personligen intager till den
öfvernaturliga verkligheten. Behandlar hon den som sak, kalla vi det
magi, står hon inför den som inför en af henne oberoende
vilja, kalla vi det religion.
Det är därför känslomomentet är en så väsentlig del i
fromheten, ja ej sällan blir hufvudsaken. Den är ett
förhållande mellan person och person (naturligtvis därmed icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
