Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELIGION OCH MAGI
325
för att använda Windelbandts egna ord (s. 367), ett
transcendent lif", men sträfvan efter klarhet är icke längre lif,
utan tankeverksamhet; jag står då inför det ej längre som
person utan behandlar det som objekt, som sak.
Så snart detta personliga förhållande upphör, och blott
själfva föreställningsinnehållet återstår för medvetandet, ha
vi knappast längre skäl att kalla detta religion. Då finnes
ej längre någon reell skillnad mellan religionen och magin.
Man skulle visserligen kunna säga, att magin ständigt är
ett praktiskt handlande. Då skulle man kunna kalla den
isolerade religiösa föreställningen teologi eller metafysik,
ehuru någon principiell skillnad i fråga om det föreställda
mellan dessa tre icke existerar.
Vi kunna se, huru t. ex. de lutherska dogmatikerna ej
sällan själfva göra dessa åtskillnader. Då Luther förklarar
dopet, heter det ju: "Vattnet verkar det visserligen icke,
utan Guds ord, som är med och när vattnet, och tron, som
omfattar det med vattnet förenade ordet och förtröstar
därpå". Vattnet med Guds ord, det är den "teologiska"
föreställningen om det öfvernaturliga; fromhet blir det först,
då därtill knyter sig "tro" och "förtröstan", alltså det
personliga förhållandet. Så skiljer man i fråga om
rättfärdiggörelseläran genom tron mellan det objektiva och
det subjektiva momentet: hvad Gud har gjort
(försoningen), och hvad vi ha att göra för att få del af dess
frukter (tron).
Så är då, skulle man kunna säga, hela den religiösa
föreställningsvärlden "magisk". Jag behandlar det
öfvernaturliga såväl i den egentliga magin som i de metafysiska
och teologiska systemen såsom objekt, icke såsom subjekt.
I stället för att den fromme ständigt isolerar det gudomliga
(genom känslan), innebära ju båda dessa andra ett det
öfvernaturligas sättande i samband med det naturliga, som på
visst sätt ganska grundligt inkräktar på dess väsen. Såsom
o-sinnligt skulle det egentligen ej alls kunna sättas i
samband med något af denna världen. Magin öfvergår så
småningom i våra dagars vetenskap: allkemin i kemi, astrologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
