Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 Gillis p:son Wetter
de kallade magi och trolldom, i trots af att en saklig
differens mången gång icke existerade mellan denna "magi" och
deras egen "fromhet". Det är i deras spår sedan
religionsforskarna vandrat, då de också menat, att religion och magi
representera tvenne sakligt olika sätt att betrakta tillvaron,
under det att vi ofvan sett, att en dylik skillnad icke existerar.
Härmed vill jag dock icke hafva sagt, att en social
synpunkt saknar allt berättigande. Det ligger något riktigt
i, då Durkheim framhåller, att vi icke kunna tala om en
magisk "kyrka". Men här stå vi således icke längre inför
en värdesynpunkt utan inför faktiska företeelser.
Forskningen såväl på religionens som på öfriga områden,
t. ex. moralens, visar oss ganska tydligt, att det dröjer
länge, innan individen känner sig som individ; stam-,
klankänslan är uppenbarligen mycket mera primitiv. Stammen
och det gudomliga voro två kontrahenter. Att bryta sig ut
ur det ena var att ock afsäga sig det andra. Ruths ord
äro i detta afseende typiska. Då hon lämnar sin stam,
lämnar hon ock sin gud, inträder i den nya gudens skydd. Den
största förbannelsen för individen är att blifva afskilld från
stammen, afskuren från allt, hvad den för den primitive
innebär. Därom vittna tydligt de olika uttrycken för eden
t. ex. i semitiska språk.1 Folk och religion täcka hvarandra,
ingen tolereras, som dyrkar främmande gudar. Religionen
är mera en statens än en individens angelägenhet.
Visserligen kommer det en punkt i utvecklingen, där
individen börjar lösgöra sig från staten äfven i religiöst
afseende, men i dess ställe träder då i stället kyrkan,
församlingen. Vi se det t. ex. i budhismen likasom i den
religiösa utvecklingen i medelhafsländerna under den romerska
kejsartiden. Detta nya samfund träder vid sidan af, ja i
många fall söker tränga undan staten (judiska synagogan,
katolska kyrkan, de hellenistiska mysteriereligionerna).
Fortfarande är religionen social, men dess boskillnad från staten
3 Detta har Joh. Pedersen slående visat i sitt arbete Den
seme-tiske ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
