Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 GILLIS P:S0N WETTER
ning till det. Sålunda behöfver icke alltid den transcendenta
känslan vara det första, såsom Windelbandt tyckes mena,
ur hvilken sedan den transcendenta föreställningen skulle
utveckla sig. I primära religiösa upplefvelser är detta
senare kanske det vanligare, men i de positiva religionerna
är väl det förra dominerande.
Detta åter måste bero på psykologiska faktorer, som
det dock knappast kan vara min uppgift att här närmare
undersöka. Men hvad som kan vara af intresse är den
iakttagelsen, som ständigt och jämt kan göras, att ju större
vikt, som lägges vid den religiösa föreställningen, på
kunskapen om det gudomliga och de lagar, som det följer — med
andra ord sagdt: ju mer det * magiska" momentet i
fromheten träder i förgrunden — desto mer begynner religionen
att däri likna, magin, att den blir asocial, egentligen några
fås egendom. Det blir en klyfta mellan präster och lekmän.
Prästkasten får en alltmer dominerande roll, till dess att
det blir prästen, som skall allt beställa, alldeles som
trollkarlen i magin, lekmannen har egentligen blott att betala
honom. Den enskildes personliga förbindelse med gudomen,
som var nödvändig för att vi skulle tala om religion, blir
löst, kvar står ofta blott det magiska momentet. Det är
ganska karakteristiskt, att budhismen, judendomen och den
protestantiska kristendomen (likasom urkristendom en)
principiellt förkastat prästbegreppet, ehuru rent praktiskt
detsamma dock städse på nytt sticker upp hufvudet.
Allt detta tyckes visa riktigheten af vår iakttagelse,
att i all fromhet ett umagiskt" element ingår, och att detta,
så snart känslan mattas, träder i förgrunden, ja kan
uttränga denna senare. Därmed blir det öfvernaturliga för
den fromme objekt, och lätt drifves han då att forska efter
dess lagar för att behärska det. En dylik kunskap är svår
att förvärfva, kräfver särskild utrustning — eljest vore det
inga öfvernaturliga krafter, inför hvilka magikern står —
och kan därför endast vara några fås egendom. Under det
den fromme vill drifva mission, söker magikern hellre
hemlighålla sin kunskap. Adepter, som tro på hans makt, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
