Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 Y. SÖDERGREN
tär och betydelse bottna i en uppfattning af kyrkan, rakt
motsatt Fries’ statskyrkliga. Ty är kyrkan blott statens
religiösa funktion, så är det tämligen oförklarligt, hvarför
det kyrkliga skulle såsom princip vara något annat eller
förmer än det statliga. I vår demokratiska tid blir det ändå
"hr omnes", opinionen, som regerar statskyrka så väl som
stat. Månne ej denna fläkt af det andligas, kyrkligas
absoluta prioritet, absoluta specialitet trots allt är en stor
portion gammal nedärfd "pietism" eller "mysticism", Ritschls
lärjunge må nu aldrig så mycket söka rentvå sig från den
gamla besmittelsen.
Med förf:s strängt statliga grundsyn på kyrkan kan
det inte undvikas; att det trots den personlighetens värme,
hvaraf åskådningen uppbäres, blir något byråkratiskt, formellt
och abstrakt med det hela. Uppsatsen "Stockholms s. k,
stiftsfråga" erbjuder en nästan lustig illustration härtill.
Den s. k. frågan är ingen fråga. Ty Stockholm är ett stift
så godt som något, enär det har eget konsistorium, och
detta konstituerar stiftet. Men biskopen? Stockholm har
biskop, noga räknadt två, ärkebiskopen och närmast pastor
primarius. Enl. Kungl, instruktionen af år 1686 u skola
prästerna i de andra församlingarna i staden och förstäderna,
pastores såväl som diaconi, hålla honom, näst ärkebiskopen,
för deras preside och förman, bevisande honom all
tillbörlig respekt och lydnad". Han "skall hafva ett vakande öga
på alla de andra församlingarna här i staden, att uti dem
alla ting må skickligen och väl tillgå". Denna instruktion
har aldrig upphäfts, och härmed är saken klar. " Stockholms
stads verklige kyrklige styresman är och bör vara pastor
primarius." — När man konfronterar denna "lösning" med
verkligheten, verkar det nästan komiskt, och det vore
verkligen intressant att se, hur det skulle upptagas af
Stockholms kyrkoherdar och församlingar, om en pastor primarius
för en gångs skull ville göra allvar af sin biskopsställning
och praktiskt använda sitt "vakande öga" på alla de andra
församlingarna. — Genomgående är detta stora förlitande
på statskyrkans former och deras modernisering, det må nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
