Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 LITTERATURANMÄLAN
Mose och hvad det blef genom honom. Patriarktidén vidrör
förf. med lätt hand under framhållande däraf, att
patriarkberättelsernas religiösa innehåll färgats af en senare tid.
Utförligare redogöres för Moses betydelse, hvarvid förf. häfdar, att
dekalogens bud bäst förklaras som härrörande från honom.
Efter att läsaren så fått följa Israel till Kanaan erhåller han
(sid. 112—153) en öfversikt öfver folkets religiösa ställning
under tiden intill konungadömets införande. Förf. har härvid
lyckats förträffligt åskådliggöra den religiösa betydelsen af
folkets strider under domartiden, särskildt med filistéerna,
äfvensom den religiösa vinsten af konungadömets införande. Sedan
lämnas en redogörelse för »stormagtstiden (David—Salomo) og
smaariketiden» (kriget med araméerna i Damaskus och början
till de båda brödrafolkens, Israels och Juda rikes, upplösning
(sid. 154—176), hvarefter följer den redan omtalade
öfversikten af »religion og moral i det gamle Israel» (sid. 177—226),
en öfversikt som afbryter den historiska framställningen. Till
sist föres läsaren in i den andra hufvuddelen af förf:s stora verk:
»Israel store nationale og religiøse Krise» (sid. 227—291, med
en afslutning: »Fra profeterne till Jesus Kristus» sid. 292-—
295). I detta kapitel får läsaren göra bekantskap med
profeterna från och med en Elia till och med Mika.
Redan denna flyktiga öfversikt af arbetets innehåll torde
ge läsaren en föreställning om rikedomen af de ämnen, som här
behandlas, och behandlingen sker som sagdt icke bara genom
ett objektiv och nykter framställning utan tillika med en djupt
personlig uppskattning af de religiösa värden, som ligga på
botten af de många ämnena. Det är detta personliga sätt att
skrifva som är förf:s särskilda gåfva. — Naturligtvis finnes
det i ett arbete af denna art hvarjehanda punkter, rörande
hvilka man på goda grunder kan vara af annan mening än
förf., men det gifves ingen anledning att här gå in på dem, då
förf. säkert också har goda skäl för sin uppfattning. I några
fall synes det dock, som om han för en eventuell ny upplaga
kunde ha anledning att något skarpare ordna och gruppera sin
framställning och äfven något modifiera eller förtydliga vissa
uttryck, för att kunna bibehålla full konsekvens med sig själf.
Så t. ex. inledes den stora afdelningen sid. 80: »Gud skaper
Israels religion og folk», med underafdelningen »Utfrielsen fra
Ægypten», hvarefter som ny underafdelning följer »Mosetiden»
(sid. 85). Det vore väl mera historiskt och logiskt riktigt att
låta »Mosetiden» börja framställningen och infoga »Utfrielsen»
i Moses gärning. Samtidigt vore det väl lämpligt att låta
de olika uppfattningarna af Sinais läge komma till tals re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
