Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LITURGISKA UTVECKLINGENS FAKTORER
313
lighetsprincip, som är en av kristendomens djupaste
sanningar. Den romerska kyrkan har låtit denna träda i
bakgrunden av tvenne skäl. Dels har det judiska gudsgreppet
omöjliggjort det religiösa subjektets direkta förbindelse med
Gud, annat än genom ett rituellt handlade av clerus.l
Dels har den romerska kyrkan känt sig såsom arvtagare
till det gamla romerska imperiet av politisk art, där det
individuella personlighetsvärdet försvinner i det kollektiva
samfundsbegreppet. Den religiösa individen försvinner i det
imperium, som heter kyrkan. De politiska traditioner, som
av gammalt varit förbundna med Rom, ha tillsammans med
det judiska gudsbegreppet om den vredgade Gud, som
behöver dagligen försonas genom offer, båda lett till det
resultat, att den klerikala maktbefogenheten på religiöst område
ökat, allt efter som individens personliga ansvar minskat.
Då vidare den romerska kyrkans liturgi har sin höjdpunkt
i mässoffret, vilket utan ringaste tvivel utgör liturgiens
kärnpunkt, så följer av det ovan sagda, att denna liturgi till
sin principiella konstruktion är starkt influerad av tvenne
faktorer, nämligen å ena sidan det politiskt-religiösa imperiets
kollektiva övermakt gent emot den enskilda människan, å
andra sidan den dogmatiska uppfattning om Gud, vilken har sina
rötter i judendomen. Båda faktorerna ha samverkat till ett
oerhört betonande av det klerikala handlande, som äger rum i
den liturgiska mässan.
Mässoffret är sålunda utan allt tvivel att betrakta som
den romerska liturgiens bärande tanke. Men liturgien är
icke från början direkt uppbyggd på denna tanke, nämligen
så, att alla de moment, som ingå i mässan, skulle hänföra
sig till offerteorien. Mässoffret är liturgiens grundpelare,
men åtskilliga element i mässan ha mycket ringa beröring
1 Den korrekta romerska dogmatiken säger härom: »Als der am
Kreuze sich opfernde ist Christus uns noch fremd, im Oultus aber
unser Eigenthum, unser Opfer: dort ist er das allgemeine Opfer, hier
das Opfer zugleich für uns insbesondere, für jeden Einzelnen aus
uns: dort wurde die objective Versöhnung vollzogen, hier die
subjec-tive theils gepflegt und gefördert, theils ausgedrückt». köhler,
Symbolik, 1909, sid. 308.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
