- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofemte årgången. 1918 /
322

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322

EDY. LEUFVÉN

högtiderna knappast finnes. Likaså följer härav den inom
kalvinismen vanliga strängheten i fråga om sabbatens
(söndagens) helgd.

Den reformerta protestantismen fattar Skriftprincipen
så, att minst lika stor vikt faller på Gamla Testamentet som
på Nya. Härav följer den lagiska karaktär, som gärna
medföljer den reformerta riktningen. På liturgiskt område
följde av denna skriftprincip om de båda
uppenbarelseepokernas paritet en benägenhet att låta den kristna söndagen
bära den judiska sabbatens drag. I kalvinismens allvarstyngda
och kallt resonerande värld, som hämtar sin näring från det
gammaltestamentliga "du skall", finnes föga resonans för
kristlig fest eller för tempelbyggnadens skönhet och
gudstjänstens högtidlighet. Ett typiskt exempel på den bristande
känslan för liturgiskt decorum är det, när Zwingli bestämt
föreskriver, att nattvardskärlen skola vara av trä, "die
sehüss-len und becher sind hölzin". Motiveringen härför bör
citeras: "damit der pracht nit wider komme!"

Sitt för liturgisk-estisk känsla mest chokerande
uttryck har denna tendens fått genom den sällsamma
användningen av den gammaltestamentliga dekalogen i högmässan,
vilket är — för att tala med Zezschwitz — "eine underhörte
Erscheinung in der ganzen Cultusgeschichte".1 Denna
liturgiska användning av dekalogen får sitt mest typiska uttryck
i England, där de tio budorden placeras i början av
liturgiens högtidligaste moment, nattvardsmässan, i en slags
anti-fonisk anordning. Enligt "Common Prayer Book" säger
liturgen efter varje budord:

"God spöke these words, and said: I am the Lord thy
God. Thou shalt have none other gods but me",
varpå församlingen svarar:

"Lord have mercy upon us, and incline our hearts to
keep this law".

Denna stränga gammaltestamentliga legalitet, som
utmärker de reformerta riktningarna, har sålunda varit så

1 Zezschwitz, System der prakt. Theologie, 1876, § 58.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1918/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free