Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
EDV. LEUFVÉN
lunda omedelbart förenade med varandra. Denna faktiska
sammanställning torde sålunda bevisa riktigheten av ovan
gjorda analys angående de motiv, som varit avgörande för
Calvins liturgiska reformation. —
Vidare torde en annan verksam faktor kunnu uppvisas,
vilken visserligen sammanhänger med nyss berörda synpunkt.
Det är nämligen en omständighet, som är värd beaktande
i fråga om Calvins ritual. Titeln på det arbete, där han
framlagt sin nyskapelse på det liturgiska området, heter
nämligen icke, som man kanske kunde ha väntat, "mässa",
"ritual", eller något dylikt, utan "la forme des prieres et
chantz éeclesiastiques avec la maniere d^dministrer les
sacramens etc". Redan denna rubrik anger, vad som enligt
Calvins uppfattning är huvudsaken i den kristna gudstjänsten.
Det är icke sakramentsförvaltningen, som har första
rummet. Calvin har ju brutit med den principiella samhörigheten
mellan högmässa och nattvardsfirande. Utan gudstjänsten
är framförallt en hönegudstjänst. Den är visserligen också
en "forme des chantz", men det bör ihågkommas, att för
Calvin begreppet gudstjänstlig sång inordnas under
begreppet gudstjänstlig bön. Härom läses nämligen i den "Epistre
au lecteur" (1543) som går före böneformulären:
"Quant est des prieres publiques, il y en a deux especes.
Les unes se font par simple parolle: les autres avecque chant".
Det finnes sålunda enligt Calvin tvenne "especes" av
böner, det ena "priere par simple parolle", det andra
"pri-ere avecque chant". När Calvin så kallar sitt liturgiska
arbete för "la forme des prieres et chantz", och vidare
sången direkt av honom inordnas under bönen såsom ett
"esp-ece" därav, så följer ju härav, att han ser
församlingsgudstjänsten framförallt såsom en bönegudstjänst.
Detta starka betonande av den kultuella bönen står i
god samklang med hans tankegång i övrigt. I hans
församlingsbegrepp ligger roten härtill. Den i eminent mening
kristna församlingen såväl som individen skall leva sitt
trosliv i bönen, och häri gör predestinationstanken intet intrång,
ty, som han själv säger, "decretis dei minime impedimur".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
