Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
RAFAEL GYLLENBERG
15: 20—21. Situationen bör sannolikt uppfattas så, att Mose
och männen å ena sidan, Mirjam och kvinnorna å andra
sidan sjöngo var sin växelsång. Huvudpartiet sjöngs av
resp. Mose och Mirjam (jmf. uttrycket i v. 21). Männen och
kvinnorna deltogo endast i refrängen, ackompanjerande sin
en-stämmiga sång med musikinstrumenten (v. 20). Ett annat
ställe är I Krön. 16:36, som tydligt visar, att folket aktivt
deltog i tempelsången, ehuru denna delaktighet under senare
tid, allt efter som liturgin blev mera invecklad, minskades.
(Jmf. Kittel sid. 463, Duhm XXIV). Visserligen är frågan
om sången i det gamla israel höljd i dunkel, men med
hänsyn till att den arabiska sången har förblivit enstämmig, i det
alla andra intervaller utom oktaven betraktas som
disharmonier (H. Klemetti, Musiikin historia 1916, sid. 36, 38) och
att den assyriska sången bevisligen var antifonisk (a. a.,
sid. 42), torde ovan anförda uppfattning kunna anses
tämligen säker.
Om sålunda den israelistiska sången varit växelsång
mellan ledaren och det enstämmigt sjungande folket, och
omkvädena här som annanstädes sjungits av folket, och man
håller fast vid att sela allestädes har samma betydelse, kan
man utvidga den funna definitionen på sela därhän, att
sela urprungligen anger de ställen, där folket, resp.
kören har att falla in i sången.
IV.
Ovanstående sats är vunnen genom en rent formell
behandling av att begränsat material. Följaktligen återstår
att pröva huruvida "se/a-styckenas" innehåll passar som hela
folkets infall i ledarens sång, och i vilken utsträckning
satsen kan tillämpas på hela materialet.
I ps. 46 utgöres omkvädet av v. 8=12: "Herren Sebaot
är med oss, Jacobs Gud är vår borg". En mera folklig
refräng kan man inte önska sig. Detta gäller i ännu högre
grad ps. 59, med dess dubbla omkväden. Man kan här
antaga, att just partiet v. 7—11 ^ 15 —18 bildar den älsta
beståndsdelen, kring vilken den övriga sången kristalliserat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
