Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
RAFAEL GYLLENBERG
ringen av sela. I ps. 3 åter gör v. 9, intryck av refräng.
Sela v. 3 och 5 skulle därigenom få sin förklaring, medan
v. 8 a vore korrumperad och icke en interpolation.
Vidare står ett sela, som inte kan förklaras, ps. 9:21.
Men med hänsyn till den oklarhet, som råder över
förhållandet mellan ps. 9 och 10, är det allt annat än underligt.
Oklar är kompositionen även i ps. 66. Psalmen består av
tvänne delar, vardera med tydlig liturgisk prägel.
Medan de två första sela inleda en lovprisning, står det tredje
framför en uppmaning av samma egendomliga art som i
81: 9 och 50: 7 (^]?(n)$?Ctf). Man kunde ju antaga att sela
i dessa fall inleder partier, som i didaktiskt syfte iniärts av
folket, eller senare — för större eftertrycks skull — sjungits
av körer. Detta är möjligt, men fullt tillfredsställande är
det inte.
Slutligen återstå de två psalmerna 49 och 57, som
vardera ha både omkväde och sela, utan att dock något
sammanhang tyckes råda mellan dessa. Vad först ps. 5.7
beträffar, måste man anta, att omkvädet kunnat fattas som
körparti, utan att sela föregick, och att detta därför bortfallit.
Nu förklarar visserligen Duhm, att v. 6 ingenting har att
skaffa på sitt nuvarande ställe och att psalmen består av
tvenne självständiga stycken v. 2—5, 7 och 8—12=108: 2 — 6.
Därmed vore gåtan löst, ty sela v. 3 (så LXX) och v. 7 stå
regelrätt. Men man kan också tänka sig, att psalmen i sin
nuvarande form är en medveten komposition av tidigare
fristående sånger. Omkvädet är då medvetet infört och
vers 7 hör till det senare sammanhanget. Svårigheten att
inpassa v. 7—10 i de övriga versernas meter beror då på
deras olika ursprung. I v. 8—9 kan metern upphjälpas, i
fall man med 106 ulesluter "Q1? pl och betraktar ^i2? rnv
som dittograferat. Då vers 4 c är en glossa, och innehållet
i v. 3—4 och 8—9 alldeles analogt, erhåller man följande
symmetriska schema (–––––— solo —–––-kör).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
