Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT SVENSKT ARBETE I DOGMATIK
363
till heders. Naturligtvis betraktar han dem icke som bevis
för Guds empiriska tillvaro, ty då sjönke Gud ner i
relativitetens och tillfällighetens sfär. Det gäller i stället en
tillvaro av högre, pneumatisk art.
Författarens grundliga skolning i den boströmska
filosofien kommer även till synes i framställningen av
gudsbegreppet. Man tänker på detta drag, t. ex. då han sätter
personlighet som det första hos Gud — under kritisk riktning
mot Ritschl, som låter kärleken vara det första och
därigenom enligt författarens mening inför ett blott "sakligt"
innehåll i gudsbegreppet såsom ensamt bestämmande. Den
boströmska tankegången har väl här varit anledning till att
personligheten satts högre än kärleken. Ty tager man
begreppet kärlek på ett förhöjt sätt, måste väl däri också
innehållas personlighet. Kärlek är icke något blott
"sakligt". Det torde t. o. m. vara lämpligare som utgångspunkt
än personlighetsidéen, därför att kärleken mera direkt
angiver arten av Guds väsen.
Guds rike är frälsningen tänkt icke blott individuellt
utan universellt. Det är Guds egen självmeddelelse. Härmed
träder professor Göransson i opposition mot Ritschls
uppfattning. Denne inskränker Guds rike till att vara blott en
etisk Vereinigung der Menschheit, låt vara den extensivt
och intensivt mest betydande. Gudsriket bestämmes därmed
ensidigt historiskt moraliskt. Och på grund härav gör Ritschl
det omöjligt för sig att, såsom han eljest gärna ville, låta
det innefatta en hel världsåskådning. Ty en blott historiskt
moralisk grundval är alltför begränsad härtill. När han
ändock gör begreppet Guds rike till uttryck för en
fullständig världsåskådning, tyder detta enligt professor Göransson
på att han innerst inne ej hållit fast vid sitt etiskt
begränsade gudsrikesbegrepp. Detta ensidigt etiska begrepp utgör
visserligen hans systematiska utgångspunkt. Men han drives
av sitt religiösa intresse till ett mera vidgat begrepp om
gudsriket. Det religiösa begreppet tager ledningen, så snart
han ställer gudsrikesbegreppet i relation till gudsbegreppet.
Emedan Gud är kärleken, blir det övervärldsliga guds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
