Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIG SEDVANERÄTT
99
der för deras användning — låt vara att de för
erkännandet av den kyrkliga rättssedvanan fordra mera, än vad som
följer ur den kyrkliga sedvanerättens natur. Försöket att helt
emancipera sig från kanoniska rätten i detta fall har icke slagit
igenom.1 Den på kyrkorättens område betydande K. F. Eichhorn
låter tvärtom de kanoniska fordringarna på sedvanerätten nära
nog komma till full användning inom protestantisk rätt.2
Vad beträffar fordran på rationalitet, är först att märka,
att ordet ratio ej här får betyda förnuftighet i allmänhet.
Puchta liknar förnuftet vid ett vitt blad, som var och en
har till sitt förfogande, och på vilket man skriver satser av
det mest skilda innehåll.3 — Man skönjer här oppositionen
mot den gångna tidens förnuftsdyrkan! — Det kan ej vara
tal om den enskildes förnuft, att det skulle tillkomma
honom att pröva sedvanans innehåll, utan "kyrkans förnuft",
kyrkans allmänna medvetande, såsom det har tagit sig
uttryck i kyrkorättens fasta allmänt erkända grundsatser. På
statens område menar man med ratio i detta fallet, att en
sedvana icke är stridande mot själva grundvalarna av statens
och den allmänt sedliga ordningen. Så är i fråga, om
kyrkan meningen, att sedvanan ej får stå i opposition mot dess
väsen. En sådan fordran kan synas förnuftig, och den är
också ganska allmänt erkänd.4
1 Så Böhmer. Scheurl, a. a. sid. 210. Jfr Richter-Dove.
Lehr-buch des kath. und ev. Kirchenrechts.6 Leipzig 1867. Sid. 251.
2 Friedberg yttrar härom: »Die kanonischen Erfordernisse
wer-den demnach nur soweit als geltend anerkarmt worden können,
als sie einmal dem Begriff der ev. Kirche nicht widerstreiten, und
andererseits von der modernen Theorie des Gewohnheitsrechts nicht
zu verwerfen sind». Friedberg, a. a. sid. 149.
3 Puchta, a. a. sid. 51.
4 Jacobson gör härtill följande uttalande: »Ein gemeines
ge-schriebenes protestantisehes Kirchenrecht, welches das Verhältniss
des Gewohnheitsrechts zur Gesetzgebung und das Erforderniss der
Rationabilität für jenes im kanonischen Sinne feststellt, gibt es nicht.
Die Doctrin und Praxis, die Festsetzungen der einzelnen
Landes-kirchen, sowie der Geist der evangelischen Kirche müssen daher
hier den Ausschlag geben. Achten wir hierauf, so finden wir, dass
die kanonischen Regeln tiber Rationabilität evangelischer Seits ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
