Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESNÄMNDENS FÖRSLAG TILL NY KATEKES
123
riskt och dogmhistoriskt, veta, vilken avgörande hjälp till
klarhet den historiska synen här kan ge. Vi kunna kanske
erinra oss "välsignade ord", som första gången läto oss
förstå denna frågas verkliga innebörd. Det är sådana
"välsignade ord", som ifrågavarande stycke i katekesen bör
innehålla.
En dogmhistorisk utredning, även den allra kortaste,
torde vara utesluten. Den är också obehövlig, man når
målet lika bra eller bättre genom att ur evangelierna visa, huru
lärjungarna fördes till bekännelsen om Jesus: "Du är
Kristus, den levande Gudens son". Huru de till en början lärde
känna honom såsom en människa bland människor, huru de
sen i honom funno profeten och huru de till sist, sedan de
lyssnat till hans mäktiga ord och sett hans gärningar, i
honom funno Guds son och så gjorde sin levnads öden
beroende av honom. Här skulle för klarhetens skull icke andra
bibelord anföras än Matt. 11: 27 och Petri bekännelse. Och
detta allt borde icke stå i ett nytt stycke, det borde följa
omedelbart efter orden om Kristus såsom sann Gud och sann
människa, såsom utveckling av deras innebörd. Av detta
framgår, att jag i och för sig icke har någon anmärkning
att rikta mot anförda styckes innehåll, men att jag anser
en omredigering, en omplacering och en mera genomförd
evangeliehistorisk prägel absolut nödvändiga för att de i
nämndens stycke nedlagda viktiga tankarna skola komma
till sin rätt och bli till sin betydelse uppfattade.
Mot framställningen av Jesu verk i styckena 71 och
följ., stora upplagan, gör sig den anmärkningen av sig själv,
att den saknar klar disposition och klara, omissförståeliga
uttryck. Jag vet icke, huru man skall rubricera den; den är
varken dogmatisk eller historisk eller enbart religiös, den rör
sig varken i den gamla dogmatikens kategorier eller i
motsvarande nya. Har man läst nämndens föregående
meddelanden, vet man, att detta icke beror på att det hela är ett
hastverk. Tvärtom kan man nog se, att bakom alltsammans
ligger ett stort arbete och mycket grubbel. Men det vill
dock förefalla, som om lösningen till sist ej vunnits genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
