Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
ERNST HEDSTRÖM
gå ut på att lära barnen vad verklig bön är och varför en
kristen människa beder till Gud, dels åsyfta att ge konkret
innehåll, djup och rymd åt deras tankar, när de själva bedja
sitt Fadervår.
Det första av dessa syftemål nås säkerligen bäst på den
väg, nämnden har följt, nämligen genom att före
behandlingen av Fadervår förutskicka några tankar om bönens
väsen, om bönhörelse o. d. För att vinna det senare
ändamålet vore det tvivelsutan av högt värde, att barnet finge lära
utantill en kort förklaring till varje bönepunkt, vilken sedan
av sig själv inställde sig i tanken, när man i stillhet beder sitt
Fadervår. Kanhända äro erfarenheterna olika, men jag skulle
tro, att det inte är så många, som för sin egen bön ha
något direkt gagn av Luthers utläggningar. Varje lärare vet,
att barnen ha ytterst svårt att hålla isär förklaringarna till
de olika bönepunkterna, de inse icke, att förklaringen till
första bönen just handlar om Guds namns helgande och den
till andra bönen om Guds rikes tillkommelse o. s. v. Detta
har säkerligen sin grund däri, att de konkreta uttrycken
Guds namn, Guds rike etc. icke återkomma såsom huvudord
i Luthers förklaringar. De hade kanske i Luthers
språkbruk och föreställningsvärld icke samma konkreta, historiska
prägel, som de ha fått i vår tid med dess historiskt trognare
exeges av bibelorden.
Nu synes det mig vara uppenbart, att nämnden har känt
denna svårighet, och att den velat ge något principiellt nytt
utöver Luther i sina förklaringar till bönepunkterna.
Särskilt ifråga om andra bönen har nämnden också lyckats
finna en enkel, klassisk formulering: "Vår längtan och bön
skall vara, att Gud ensam må regera i våra hjärtan, att hans
verk må allestädes hava framgång och hans ord bliva trott
i världen, och att vi engång må med alla trogna få skåda
honom i hans härlighet". Jag tror, att denna formulering
naturligare än Luthers förklaring ansluter sig till själva
bönepunktens uttryckssätt, och att den, inlärd utantill, av sig
själv i bönens stund skulle kunna inställa sig för
medvetandet och giva bönen tydligt innehåll och angelägenhet. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
