Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
ANDERS NYGREN
längre densamma nu, som den var i Ritschls dagar. I två
avseenden har sedan dess en väsentlig förskjutning ägt rum,
nämligen dels med avseende på teologiens ställning, dels med
avseende på metafysikens. Då rörde sig frågan mera odelat
kring teologien och dess metod; då stod man ock under
direkt inflytande av det kraftiga intryck, som den bekanta
lösen: "zurück zu Kant" medförde. Under det att Kant för
sin samtid och den närmast följande generationen syntes
som en omstörtare, med vilken man helst icke inlät sig,
blev han nu den nya tidens genius, i vilkens filosofi man
återfann de djupaste dragen i sin egen tid med dess
empi-ristiska läggning. Ej under därför, att man gjorde flitig
användning av sitt fynd i antimetafysisk riktning. Men Kant,
som man funnit, var icke alldeles samme Kant, som vi nu
känna, utan hade alltför mycket tycke av den "
alleszermal-menden Kant".
Både beträffande teologiens och metafysikens ställning
kan emellertid nu en väsentlig förskjutning iakttagas. Var
teologien för några årtionden sedan ensam om den
vetenskapliga behandlingen av religiösa problem — vi bortse här
från de sporadiska behandlingar, som i de olika filosofiska
systemen kommit religionen till del, enär dessa mer åsyfta
en komplettering av den filosofiska världsbilden än ett
ingående på de egentligt religiösa problemen — så har nu vid
dess sida uppväxt den s. k. religionsvetenskapen, vilken har
att glädja sig åt det intresse och förtroende, som teologien
på många håll förlorat. Vad åter beträffar metafysiken,
lider den ej längre under samma förakt, som under den
em-piristiska aeran i slutet av förra århundradet. Snarare
torde man kunna påstå, att den är på god väg att bliva
tidens skötebarn. Varje nytt metafysiskt betraktelsesätt,
som ser dagen, kan påräkna sympatier, och detta icke minst
från religionsvetenskapens sida. Vi behöva blott erinra om
vilket inflytande den amerikanska pragmatismen, Fries’
aningsfilosofi, den "kulturfilosofiska riktningens"
historiefilosofi eller Bergsons metafysik utövat på den moderna
religionsvetenskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
