- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofemte årgången. 1918 /
137

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN METAFYSISKA FILOSOFIENS BETYDELSE FÖR RELIGIONSVETENSKAPEN 137

rådet1. Det som från någon av dessa synpunkter kan hävda
sin giltighet, erkänna vi såsom fulity gad erfarenhet; och
filosofien, för så vitt den riktar sig på dessa uppgifter, är
att fatta såsom allmän erfarenhetsteori.

Den av Kant inaugurerade filosofien kan sålunda i
motsats till metafysiken kallas kritisk eller vetenskaplig filosofi
och i motsats till specialvetenskaperna (inklusive psykologien)
allmän erfarenhetsteori. Under det att de enskilda
vetenskaperna syssla med var sin särskilda grupp
erfarenhetsföremål, sysslar filosofien i denna betydelse med erfarenheten
över huvud såsom problem.2 Dock dristar den sig ej till
att vilja vara en erfarenhetens realencyklopedi, utan
inskränker sig till att framställa erfarenhetens allmänna teori.

Ännu några satser för att karakterisera den
fundamentala, först av Kant8 klart framlagda åtskillnaden mellan
den vetenskapliga och metafysiska filosofien. Den förkantiska
metafysiken gjorde anspråk på att kunna lösa de enskilda

1 Uppenbarligen fattas erfarenhetsbegrep-pet här i helt annan
mening än ofta i den filosofiska litteraturen; det har ej något att
skaffa med motsatsen: erfarenhet — förnuft, ej heller med motsatsen :
a priori — ur erfarenheten (empiriskt). Snarare kunde den motsats,
vi här hava att göra med, formuleras så: erfarenhet — illusion.
»Erfarenhet» i denna bemärkelse kalla vi alla de upplevelser, som
kunna dokumentera sig såsom äkta och giltiga, de må då vara
praktiska, teoretiska, estetiska eller religiösa.

2 Så ock A. Riehl: Zur Einführung in die Philosophie der
Gegenwart. 3. Aufl. 1908, sid. 22 f.: »Während die positiven Wissen-

schaften sich in die Gegenstände der Erfahrung teilen,––––-während

sie also Erfahrungen zur Grundlage haben und Erfahrungen mae hen
ist die Erfahrung selbst und als solche der Gegenstand der
wissen-schaftlichen Philosophie. Neben der forschenden Wissenschaft gibt
es eine kritische, w^elche die Quellen des Wissens prüft und seinen
Umfang bestimmt.»

3 Genom hela sin filosofi har Kant på det kraftigaste bidragit
till att klarlägga denna åtskillnad. Hans insats i detta avseende får
ej fördunklas av hans ofta tvetydiga terminologi, som gör, att vi hos
honom ofta möta namnet »metafysik», där han dock har den
vetenskapliga filosofien i sikte. Häremot, Fr. Paulsen: Immanuel Kant
(VII i Frommans Klassiker der Philosophie). 5. Aufl.; jfr särskilt
förorden, sid. VIII ff., XIX f., samt Fr. Paulsen: Kants Verhältnis
zur Metaphysik, 1900.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1918/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free