Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÄNNE GRUNDBEGREPP I PRAKTISK TEOLOGI
177
Från denna synpunkt konstrueras sedan den normala kulten
så, att det ena momentet måste betinga det andra.
Ifrågavarande begrepp få t. o. m. hos honom den betydelse, att
de äro det avgörande skiljemärket mellan dels romersk
liturgi och luthersk, dels ock luthersk och reformert. Den
evangeliska reformationens betydelse i fråga om kulten
angives ligga däri, att den "i evangelii klara ljus har avslöjat
den i romerska kyrkan rådande förväxlingen och
förvrängningen av sacramentum och sacrificium" etc. Och mellan
lutherdom och kalvinism skall råda en principiell
skiljaktighet, som uttryckes så: "Den klippa, vid vilken deras vägar
gå åtskils, är frågan om sacramentum". Samt vidare:
"Därför att den reformerta kyrkan ej i full mening erkänner
sacramentum, har hon heller icke livskraft nog att tillbörligt
utdana kultens sakrificiella moment".
Dessa historiska jämförelser äro emellertid
konstruktioner. Gränserna mellan de olika konfessionerna gå nog
djupare än till olika uppfattningar om de teologiska begreppen
"sacramentum" och "sacrificium". Det kan ligga ett visst
berättigande i Ullmans tanke, att den lutherska
reformationen i sakramentsläran mera betonar den sakramentala
karaktären, under det Calvin ser sakramenten från deras
sakrificiella sida. Men denna skillnad blir mycket svävande.
Det är dock obestridligt, att de lutherska reformatorerna i
såväl Augustana som Apologien uttryckligen beteckna
sakramenten såsom "notae professionis inter homines" (art. XII).
Den sakrificiella sidan är ju i dessa ord klart och tydligt
fastslagen.
Nu tänker man sig emellertid, att det svenska
högmässo-ritualet skall vara byggt på en organisk förening mellan
de båda ifrågavarande momenten. Först skall sålunda komma
ett sakramentalt kultmoment, varefter följer ett sakrificiellt.
Det första är den nödvändiga förutsättningen för det senare
på grund av det förut påpekade kausalitetsförhållandet
mellan dem. I enlighet härmed försiggår högmässan i en s. a. s.
rytmisk växelverkan mellan de båda momenten. Härom
läses hos Ullman: "Vardera av gudstjänstens tvänne huvud-
Bibelforsharen 1918. Häft. 2—3. 1872 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
