- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofemte årgången. 1918 /
201

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTEEATURANMÅLAN

201

Basel. Frikyrkans vinst vore, att folkkyrkan bleve fri från
den misstanken utifrån att vara ett statens andliga maktmedel,
fri ock att utveckla sin inre kraft efter egna principer utan
statliga synpunkter som regulativ. Den senare friheten vore
av synnerligen stort värde. Det nu rådande kyrkliga tillståndet
medför, att de kyrkliga högtidligheterna ofta degraderats till
blotta dekorationer för det borgerliga livet, och den s. k.
»församlingens» stora massa är ej sällan blott en »sockenpublik»,
som t. ex. vid valhandlingar stundom utövar sin kyrkliga
maktställning så, att av »folkkyrkan» kan bli »pöbelkyrkan».

Emellertid är det inte alls sagt, att genom kyrkans och
statens skiljande kyrkan blir »fri». I Frankrike t. ex. har
kyrkan genom skilsmässan satts under undantagslagar, blivit i
högsta grad ofri. Frågan är helt praktisk: är det rådligt att
nu arbeta på en laglig skilsmässa mellan kyrka och stat?
Redan det är ägnat att göra en betänksam, att de som ivrigast
yrka härpå äro avgjorda fiender till både kyrka och stat. Men
det avgörande ligger framför allt däri, att den evangeliska
kyrkan åtminstone ej ännu är rustad för något sådant.
Församlingarna äro varken ekonomiskt eller i andra avseenden
kvalificerade att stå för sig själva. Därtill kommer splittringen
mellan »gammaltroende» och »nyprotestanter». Man finge
åtminstone två frikyrkor och därbredvid kanske mindre
sammanslutningar.

Mästaren själv må sönderbryta kyrkans nuvarande form,
när den fyllt sin uppgift. Vi få ej påskynda det. Men bereda
oss måste vi. Ty därom är knappast något tvivel, att hela
utvecklingen i våra dagar allt bestämdare går mot en
upplösning åtminstone av. den yttre förbindelsen mellan kyrka och
stat. Det kan komma oväntat hastigt. Kyrkan själv kan bli
tvungen att taga saken om hand. Blir statsstyrelsesättet
alltmer demokratiserat och en liberal och socialistisk, av okristliga
element genomsyrad majoritet finge makten, bleve det
ohållbart för kyrkan.

Kyrkan måste alltså göra sig beredd för självständighet.
De kyrkliga självstyrelseorganen böra stärkas. Ej mindre
viktigt är att stärka den finansiella beredskapen. Såsom i Basel
och Geneve torde staten även i Tyskland icke stöta ifrån
sig kyrkan egendomslös. Men reserver måste bildas.
Byggnadsfonder skapas o. s. v. (Sådant har redan börjat anbefallas
i Preussen av de kyrkliga myndigheterna.)

Men viktigast är kyrkans inre beredelse för självständighet.
I de enskilda lokalförsamlingarna lever kyrkan. Dessa måste
bli verkliga församlingar. Så länge t. ex. kyrkoråden självklart
skola bestå bara av honoratiores och lokalpolitiska storheter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1918/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free