Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUKÅNMÄLAN 69
rum arbitrium och den mänskliga viljans fullständiga oförmåga
till det goda och till att av egen kraft något kunna göra för
nådens vinnande — med ett ord mot pelagianismen i teologien
— det största utrymmet. Och förf. visar, huru dessa tankar
också intaga en alls icke undanskjuten plats i Luthers följande
reformatoriska utveckling, utan tvärtom alltjämt återkomma
och på avgörande punkter upptaga det dominerande intresset
för att slutligen resultera i den stora, teologiskt betydande
skriften mot Erasmus: De servo arbitrio. Man får sålunda
ej förbise, att det »här gäller två ursprungligen relativt
självständiga, fastän visserligen från början varandra berörande,
sedan allt oskiljaktigare sammanvävda problemräckor, av vilka
den ena s. a. s. av honom själv formulerats och göres till
föremål för ett planmässigt tankearbete, medan den andra snarare
tvingas på honom och tränger sig fram till sin lösning i en
serie dramatiska, alla hans personlighets krafter krävande, hela
hans religiösa livs inre och yttre miljö förvandlande avgörelser».
Jag hoppas härmed ha åtminstone antytt, hur förträffligt
de allmänna förutsättningarna och det allmänna utvecklingsläget
äro tecknade, när förf. nu övergår till uppgiften att under olika
synpunkter närmare fixera stadierna i Luthers utvecklingsgång.
Vid valet av utgångspunkt låter han sig då bestämmas av den
behandling, som problemet fått i de sista årens mera betydande
försök till lösning. Särskilt utförligt omnämnande får O.
Ritschls för hela dennes uppfattning av den förreformatoriske
Luther grundläggande konstruktion av skillnaden mellan
vissheten om den kommande frälsningen och vissheten om en redan
i det närvarande given frälsningsbesittning. Förf. betecknar
denna konstruktion och försöket att teckna in hela Luthers
förreformatoriska utveckling i denna ram såsom »den
betydelsefullaste insats, som den senare tidens Lutherlitteratur på det
idéhistoriska området fört med sig». Och dock blir det i det
följande den, som får vidkännas den skarpaste kritiken. —
Alltnog finner förf. av såväl Ritschls som alla de andra mera
betydande Lutherforskarnas problemställningar, att det är just
Luthers ställning till frågan om möjligheten av
frälsningsvisshet för den kristne, som överallt tilldragit sig det största
intresset vid behandlingen av hans utveckling under ifrågavarande
period. Den synpunkten blir därför också utgångspunkten för
förfrs egen följande undersökning.
Förf. uppdrager då till en början de stora konturerna av
den förändring, som Luthers åskådning under tiden i fråga
undergått, genom att först anföra en sats av honom från omkr.
1517, som går ut på att människan omöjligen kan veta, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
