Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 E. E1DEM
ren ser Jesus själv verksam i den gammaltestamentliga
förebildens person. Det därefter följande bekanta ordet om 6
\6yoQ toö xteoö, som är levande, och skarpare än något
tveeggat svärd, skulle innehålla en anspelning på Josuas
om-skärande af Israels barn. Och Hebréerbrevets älsklingstanke :
Jesus som den store översteprästen, skulle ha sin rot
(åtminstone delvis) i översteprästen ’Iyjooöc, Josadaks son, på
Sakarjas tid. Också från evangelierna och
Apostlagärningarna hade ett och annat kunnat antecknas, såsom vid Matt.
2:23 (NaCcopaiog), Mark. 1:1, Joh. 12:41 (beroende av
Talmud?).
Av bokens fyra sista kapitel (sid. 84—108) är det särskilt
tvänne som genast tilldraga sig läsarens intresse, nämligen
om Papias* förhållande till den postulerade
testimonia-skrif-ten, och om möjligheten av att redan Herren själv gjort bruk
av likartade samlingar. Vad den förra frågan angår, så
vänder sig Haeeis mot den av Yale-professorn Bacon
nyligen framställda teorien att Papias’ IJtj7Y]oi? skulle ha
anslutit sig till vårt Matteusevangelium, med avdrag av
födelse-och lidandesberättelserna. Detta evangeliums huvudstomme
delas nämligen, såsom bl. a. Hawkins påpekat, av likartade
fraser i fem avdelningar. Haeeis visar ofrånkomligt att denna
teori ej kommer till rätta med vad vi veta om Papias’ verk,
eller med andra sakförhållanden.1 Vår förf. erkänner
emellertid samtidigt att hans eget, förut framlagda
lösningsförslag är diskutabelt, och skjuter hela frågan tills vidare i
bakgrunden såsom jämförelsevis mindre betydelsefull.
Frågan om Jesus själv använt testimoniet kan Haeeis
naturligtvis ej besvara, endast belysa. Jag är för min del
bestämt övertygad om att det innebär ett svårt missgrepp
att så starkt som förf. gör understryka den anti-judiska
sidan i Herrens förkunnelse.
I ett utförligt appendix (sid. 109—136) återkommer R.
Haeeis till sin Athos-handskrift. Med en humoristisk glimt
1 Jfr ytterligare J. A. Findlay: The book of testimonies and the
strueture of the first Gospel, Expositor 1920 II, sid. 388—400. Förf.
ansluter sig till Harris’ testimonia-hypotes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
