- Project Runeberg -  Bibeln /
Första Mosebok (Genesis), 29 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                Första Mosebok (Genesis), 29 Kapitlet

                Jakobs tjänst hos Laban.  Hans hustrur
                              och söner.

  1.  Och Jakob begav sig åstad på väg till Österlandet.
  2.  Där fick han se en brunn på fältet, och vid den lågo tre
      fårhjordar, ty ur denna brunn plägade man vattna hjordarna.  Och
      stenen som låg över brunnens öppning var stor;
  3.  därför plägade man låta alla hjordarna samlas dit och vältrade
      så stenen från brunnens öppning och vattnade fåren; sedan lade
      man stenen tillbaka på sin plats över brunnens öppning.
  4.  Och Jakob sade till männen: »Mina bröder, varifrån ären I?»  De
      svarade: »Vi äro från Haran.»
  5.  Då sade han till dem: »Kännen I Laban, Nahors son?»  De svarade:
      »Ja.»
  6.  Han frågade dem vidare: »Står det väl till med honom?»  De
      svarade: »Ja; och se, där kommer hans dotter Rakel med fåren.»
  7.  Han sade: »Det är ju ännu full dag; ännu är det icke tid att
      samla boskapen.  Vattnen fåren, och fören dem åter i bet.»
  8.  Men de svarade: »Vi kunna icke göra det, förrän alla hjordarna
      hava blivit samlade och man har vältrat stenen från brunnens
      öppning; då vattna vi fåren.»
  9.  Medan han ännu talade med dem, hade Rakel kommit dit med sin
      faders får; ty hon plägade vakta dem.
 10.  När Jakob fick se sin morbroder Labans dotter Rakel komma med
      Labans, hans morbroders, får, gick han fram och vältrade stenen
      från brunnens öppning och vattnade sin morbroder Labans får.
 11.  Och Jakob kysste Rakel och brast ut i gråt.
 12.  Och Jakob omtalade för Rakel att han var hennes faders frände,
      och att han var Rebeckas son; och hon skyndade åstad och
      omtalade det för sin fader.
 13.  Då nu Laban fick höras talas om sin systerson Jakob, skyndade
      han emot honom och tog honom i famn och kysste honom och förde
      honom in i sitt hus; och han förtäljde för Laban allt som hade
      hänt honom.
 14.  Och Laban sade till honom: »Ja, du är mitt kött och ben.»  Och
      han stannade hos honom en månads tid.

 15.  Och Laban sade till Jakob: »Du är ju min frände.  Skulle du då
      tjäna mig för intet?  Säg mig vad du vill hava i lön?»
 16.  Nu hade Laban två döttrar; den äldre hette Lea, och den yngre
      hette Rakel.
 17.  Och Leas ögon voro matta, men Rakel hade en skön gestalt och var
      skön att skåda.
 18.  Och Jakob hade fattat kärlek till Rakel; därför sade han: »Jag
      vill tjäna dig i sju år för Rakel, din yngre dotter.»
 19.  Laban svarade: »Det är bättre att jag giver henne åt dig, än att
      jag skulle giva henne åt någon annan; bliv kvar hos mig.»
 20.  Så tjänade Jakob för Rakel i sju år, och det tycktes honom vara
      allenast några dagar; så kär hade han henne.

 21.  Därefter sade Jakob till Laban: »Giv mig min hustru, ty min tid
      är nu förlupen; låt mig gå in till henne.»
 22.  Då bjöd Laban tillhopa allt folket på orten och gjorde ett
      gästabud.
 23.  Men när aftonen kom, tog han sin dotter Lea och förde henne till
      honom, och han gick in till henne.
 24.  Och Laban gav sin tjänstekvinna Silpa åt sin dotter Lea till
      tjänstekvinna.

 25.  Om morgonen fick Jakob se att det var Lea.  Då sade han till
      Laban: »Vad har du gjort mot mig?  Var det icke för Rakel jag
      tjänade hos dig?  Varför har du så bedragit mig?»
 26.  Laban svarade: »Det är icke sed på vår ort att man giver bort
      den yngre före den äldre.
 27.  Låt nu dennas bröllopsvecka gå till ända, så vilja vi giva dig
      också den andra, mot det att du gör tjänst hos mig i ännu
      ytterligare sju år.»
 28.  Och Jakob samtyckte härtill och lät hennes bröllopsvecka gå till
      ända.  Sedan gav han honom sin dotter Rakel till hustru.
 29.  Och Laban gav sin tjänstekvinna Bilha åt sin dotter Rakel till
      tjänstekvinna.
 30.  Så gick han in också till Rakel, och han hade Rakel kärare än
      Lea.  Sedan tjänade han hos honom i ännu ytterligare sju år.

 31.  Men då HERREN såg att Lea var försmådd, gjorde han henne
      fruktsam, medan Rakel var ofruktsam.
 32.  Och Lea blev havande och födde en son, och hon gav honom namnet
      Ruben, ty hon tänkte: »HERREN har sett till mitt
      lidande[1]; ja, nu skall min man hava mig kär.»
 33.  Och hon blev åter havande och födde en son.  Då sade hon:
      »HERREN har hört[2] att jag har varit försmådd,
      därför har han givit mig också denne.»  Och hon gav honom namnet
      Simeon.
 34.  Och åter blev hon havande och födde en son.  Då sade hon: »Nu
      skall väl ändå min man hålla sig till[3] mig; jag
      har ju fött honom tre söner.»  Därav fick denne namnet Levi.
 35.  Åter blev hon havande och födde en son.  Då sade hon: »Nu vill
      jag tacka[4] HERREN.»  Därför gav hon honom
      namnet Juda.  Sedan upphörde hon att föda.

[1]  Hebr. raá beonjí.
[2]  Hebr. schamá, varav namnet Simeon (egentligen Schimeón) härledes.
[3]  Hebr. jillavé av stammen lavá.
[4]  Hebr. hodá »tacka», varav namnet Juda (egentligen Jehudá)
     härledes.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/01_29.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free