- Project Runeberg -  Bibeln /
Första Mosebok (Genesis), 30 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                Första Mosebok (Genesis), 30 Kapitlet

                   Jakobs övriga barn.  Hans växande
                               rikedom.

  1.  Då nu Rakel såg att hon icke födde barn åt Jakob, avundades hon
      sin syster och sade till Jakob: »Skaffa mig barn, eljest dör
      jag.»
  2.  Då upptändes Jakobs vrede mot Rakel, och han svarade: »Håller du
      då mig för Gud?  Det är ju han som förmenar dig livsfrukt.»
  3.  Hon sade: »Se, där är min tjänarinna Bilha; gå in till henne,
      för att hon må föda barn i mitt sköte, så att genom henne också
      jag får avkomma.»
  4.  Så gav hon honom sin tjänstekvinna Bilha till hustru, och Jakob
      gick in till henne.
  5.  Och Bilha blev havande och födde åt Jakob en son.
  6.  Då sade Rakel: »Gud har skaffat rätt[1] åt mig;
      han har hört min röst och givit mig en son.»  Därför gav hon
      honom namnet Dan.
  7.  Åter blev Bilha, Rakels tjänstekvinna, havande, och hon födde åt
      Jakob en andre son.
  8.  Då sade Rakel: »Strider[2] om Gud har jag stritt
      med min syster och har vunnit seger.»  Och hon gav honom namnet
      Naftali.

  9.  Då Lea nu såg att hon hade upphört att föda, tog hon sin
      tjänstekvinna Silpa och gav henne åt Jakob till hustru.
 10.  Och Silpa, Leas tjänstekvinna, födde åt Jakob en son.
 11.  Då sade Lea: »Till lycka[3]!»  Och hon gav honom
      namnet Gad.
 12.  Och Silpa, Leas tjänstekvinna, födde åt Jakob en andre son.
 13.  Då sade Lea: »Till sällhet[4] för mig!  Ja,
      jungfrur skola prisa mig säll.»  Och hon gav honom namnet Aser.

 14.  Men Ruben gick ut en gång vid tiden för veteskörden och fann då
      kärleksäpplen på marken och bar dem till sin moder Lea.  Då sade
      Rakel till Lea: »Giv mig några av din sons kärleksäpplen.»
 15.  Men hon svarade henne: Ȁr det icke nog att du har tagit min
      man?  Vill du ock taga min sons kärleksäpplen?»  Rakel sade: »Må
      han då i natt ligga hos dig, om jag får din sons kärleksäpplen.»
 16.  När nu Jakob om aftonen kom hem från marken, gick Lea honom till
      mötes och sade: »Till mig skall du gå in; ty jag har givit min
      sons kärleksäpplen såsom lön för dig.»  Så låg han hos henne den
      natten.
 17.  Och Gud hörde Lea, så att hon blev havande, och hon födde åt
      Jakob en femte son.
 18.  Då sade Lea: »Gud har givit mig min lön[5], för
      det att jag gav min tjänstekvinna åt min man.»  Och hon gav honom
      namnet Isaskar.
 19.  Åter blev Lea havande, och hon födde åt Jakob en sjätte son.
 20.  Då sade Lea: »Gud har givit mig en god gåva[6].
      Nu skall min man förbliva boende[7] hos mig, ty
      jag har fött honom sex söner.»  Och hon gav honom namnet Sebulon.
 21.  Därefter födde hon en dotter och gav henne namnet Dina.

 22.  Men Gud tänkte på Rakel; Gud hörde henne och gjorde henne
      fruktsam.
 23.  Hon blev havande och födde en son.  Då sade hon: »Gud har
      tagit bort[8] min smälek.»
 24.  Och hon gav honom namnet Josef, i det hon sade: »HERREN
      give mig ännu[9] en son.»

 25.  Då nu Rakel hade fött Josef, sade Jakob till Laban: »Låt mig
      fara; jag vill draga hem till min ort och till mitt land.
 26.  Giv mig mina hustrur och mina barn, som jag har tjänat dig för,
      och låt mig draga hem; du vet ju själv huru jag har tjänat dig.»
 27.  Laban svarade honom: »Låt mig finna nåd för dina ögon; jag vet
      genom hemliga tecken att HERREN för din skull har välsignat
      mig.»
 28.  Och han sade ytterligare: »Bestäm vad du vill hava i lön av mig,
      så skall jag giva dig det.»
 29.  Han svarade honom: »Du vet själv huru jag har tjänat dig, och
      vad det har blivit av din boskap under min vård.
 30.  Ty helt litet var det som du hade, förrän jag kom, men det har
      förökat sig och blivit mycket, ty HERREN har välsignat dig,
      varhelst jag har gått fram.  Men när skall jag nu också få göra
      något för mitt eget hus?»
 31.  Han svarade: »Vad skall jag giva dig?»  Och Jakob sade: »Du
      skall icke alls giva mig något.  Om du vill göra mot mig såsom
      jag nu säger, så skall jag fortfara att vara herde för din hjord
      och vakta den.
 32.  Jag vill i dag gå igenom hela din hjord och avskilja ur den alla
      spräckliga och brokiga såväl som alla svarta djur bland fåren,
      så ock vad som är brokigt och spräckligt bland getterna; sådant
      må sedan bliva min lön.
 33.  Och när du framdeles kommer för att med egna ögon se vad som har
      blivit min lön, då skall min rättfärdighet vara mitt vittne;
      alla getter hos mig, som icke äro spräckliga eller brokiga, och
      alla får hos mig, som icke äro svarta, de skola räknas såsom
      stulna.»
 34.  Då sade Laban: »Välan, blive det såsom du har sagt.»
 35.  Och samma dag avskilde han de strimmiga och brokiga bockarna och
      alla spräckliga och brokiga getter -- alla djur som något vitt
      fanns på -- och alla svarta djur bland fåren; och detta lämnade
      han i sina söners vård.
 36.  Och han lät ett avstånd av tre dagsresor vara mellan sig och
      Jakob.  Och Jakob fick Labans övriga hjord att vakta.

 37.  Men Jakob tog sig friska käppar av poppel, mandelträd och lönn
      och skalade på dem vita ränder, i det han blottade det vita på
      käpparna.
 38.  Sedan lade han käpparna, som han hade skalat, i rännorna eller
      vattenhoarna dit hjordarna kommo för att dricka, så att djuren
      hade dem framför sig; och de hade just sin parningstid, när de
      nu kommo för att dricka.
 39.  Och djuren parade sig vid käpparna, och så blev djurens avföda
      strimmig, spräcklig och brokig.
 40.  Därefter avskilde Jakob lammen och ordnade djuren så, att de
      vände huvudena mot det som var strimmigt och mot allt som var
      svart i Labans hjord; så skaffade han sig egna hjordar, som han
      icke lät komma ihop med Labans hjord.
 41.  Och så ofta de kraftigare djuren skulle para sig, lade Jakob
      käpparna framför djurens ögon i rännorna, så att de parade sig
      vid käpparna.
 42.  Men när det var de svagare djuren, lade han icke dit dem.
      Härigenom tillföllo de svaga Laban och de kraftiga Jakob.
 43.  Så blev mannen övermåttan rik; han fick mycken småboskap,
      därtill ock tjänarinnor och tjänare, kameler och åsnor.

[1]  Hebr. dan.
[2]  Hebr. naftulím.
[3]  Hebr. gad.
[4]  Hebr. óscher av samma stam som namnet Aser (egentligen Aschér)
     härledes av.
[5]  Hebr. sakár.
[6]  Hebr. sébed.
[7]  Hebr. sabál »bo», varav sebúl »boning».
[8]  Hebr. asáf.
[9]  Hebr. joséf.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/01_30.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free