- Project Runeberg -  Bibeln /
Första Mosebok (Genesis), 38 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                Första Mosebok (Genesis), 38 Kapitlet

                     Judas söner.  Juda och Tamar.

  1.  Vid den tiden begav sig Juda åstad bort ifrån sina bröder och
      slöt sig till en man i Adullam, som hette Hira.
  2.  Där fick Juda se dottern till en kananeisk man som hette Sua,
      och han tog henne till sig och gick in till henne.
  3.  Och hon blev havande och födde en son, och han fick namnet Er.
  4.  Åter blev hon havande och födde en son och gav honom namnet
      Onan.
  5.  Och hon födde ännu en son, och åt denne gav hon namnet Sela; och
      när han föddes, var Juda i Kesib.
  6.  Och Juda tog åt Er, sin förstfödde, en hustru som hette Tamar.
  7.  Men Er, Judas förstfödde, misshagade HERREN; därför dödade
      HERREN honom.
  8.  Då sade Juda till Onan: »Gå in till din broders hustru, äkta
      henne i din broders ställe och skaffa avkomma åt din broder.»
  9.  Men eftersom Onan visste att avkomman icke skulle bliva hans
      egen, lät han, när han gick in till sin broders hustru, det
      spillas på jorden, för att icke giva avkomma åt sin broder.
 10.  Men det misshagade HERREN att han gjorde så; därför dödade han
      också honom.
 11.  Då sade Juda till sin sonhustru Tamar: »Stanna såsom änka i din
      faders hus, till dess min son Sela bliver fullvuxen.»  Han
      fruktade nämligen att annars också denne skulle dö, likasom hans
      bröder.  Så gick Tamar bort och stannade i sin faders hus.

 12.  En lång tid därefter dog Suas dotter, Judas hustru.  Och efter
      sorgetidens slut gick Juda med sin vän adullamiten Hira upp till
      Timna, för att se efter dem som klippte hans får.
 13.  När man nu berättade för Tamar att hennes svärfader gick upp
      till Timna för att klippa sina får,
 14.  lade hon av sig sina änkekläder och betäckte sig med en slöja
      och höljde in sig och satte sig vid porten till Enaim på vägen
      till Timna.  Ty hon såg, att fastän Sela var fullvuxen, blev hon
      likväl icke given åt honom till hustru.
 15.  Då nu Juda fick se henne, trodde han att hon var en sköka; hon
      hade ju nämligen sitt ansikte betäckt.
 16.  Och han vek av till henne, där hon satt vid vägen, och sade:
      »Kom, låt mig gå in till dig.»  Ty han visste icke att det var
      hans sonhustru.  Hon svarade: »Vad vill du giva mig för att få
      gå in till mig?»
 17.  Han sade: »Jag vill sända dig en killing ur min hjord.»  Hon
      svarade: »Ja, om du giver mig pant, till dess du sänder den.»
 18.  Han sade: »Vad skall jag då giva dig i pant?»  Hon svarade: »Din
      signetring, din snodd och staven som du har i din hand.»  Då gav
      han henne detta och gick in till henne, och hon blev havande
      genom honom.
 19.  Och hon stod upp och gick därifrån och lade av sin slöja och
      klädde sig åter i sina änkekläder.
 20.  Och Juda sände killingen med sin vän adullamiten, för att få
      igen panten av kvinnan; men denne fann henne icke.
 21.  Och han frågade folket där på orten och sade: »Var är
      tempeltärnan, hon som satt i Enaim vid vägen?»  De svarade: »Här
      har ingen tempeltärna varit.»
 22.  Och han kom tillbaka till Juda och sade: »Jag har icke funnit
      henne; därtill säger folket på orten att ingen tempeltärna har
      varit där.»
 23.  Då sade Juda: »Må hon då behålla det, så att vi icke draga
      smälek över oss.  Jag har nu sänt killingen, men du har icke
      funnit henne.»

 24.  Vid pass tre månader därefter blev så berättat för Juda: »Din
      sonhustru Tamar har bedrivit otukt, och i otukt har hon blivit
      havande.»  Juda sade: »Fören ut henne till att brännas.»
 25.  Men när hon fördes ut, sände hon bud till sin svärfader och lät
      säga: »Genom en man som är ägare till detta har jag blivit
      havande.»  Och hon lät säga: »Se efter, vem denna signetring,
      dessa snodder och denna stav tillhöra.»
 26.  Och Juda kände igen dem och sade: »Hon är i sin rätt mot mig,
      eftersom jag icke har givit henne åt min son Sela.»  Men han kom
      icke mer vid henne.

 27.  När hon nu skulle föda, se, då funnos tvillingar i hennes liv.
 28.  Och i födslostunden stack den ene fram en hand; då tog
      hjälpkvinnan en röd tråd och band den om hans hand och sade:
      »Denne kom först fram.»
 29.  Men när han därefter åter drog sin hand tillbaka, se, då kom
      hans broder fram; och hon sade: »Varför har du trängt dig fram?»
      Och han fick namnet Peres[1].
 30.  Därefter kom hans broder fram, han som hade den röda tråden om
      sin hand, och han fick namnet Sera.

[1]  D. ä. framträngande.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/01_38.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free