- Project Runeberg -  Bibeln /
Första Mosebok (Genesis), 44 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                Första Mosebok (Genesis), 44 Kapitlet

                      Josef prövar sina bröder.

  1.  Därefter bjöd han sin hovmästare och sade: »Fyll männens säckar
      med säd, så mycket de kunna rymma, och lägg vars och ens
      penningar överst i hans säck.
  2.  Och min bägare, silverbägaren, skall du lägga överst i den
      yngstes säck, tillika med penningarna för hans säd.»  Och han
      gjorde såsom Josef hade sagt.
  3.  Om morgonen, då det blev dager, fingo männen fara med sina
      åsnor.
  4.  Men när de hade kommit ett litet stycke utom staden, sade Josef
      till sin hovmästare: »Stå upp och sätt efter männen; och när du
      hinner upp dem, så säg till dem: 'Varför haven I lönat gott med
      ont?
  5.  Det är ju just den bägaren som min herre dricker ur, och som han
      plägar spå med.  Det är en ond gärning I haven gjort.'»

  6.  När han nu hann upp dem, sade han detta till dem.
  7.  Då svarade de honom: »Varför talar min herre så?  Bort det, att
      dina tjänare skulle göra sådant!
  8.  De penningar som vi funno överst i våra säckar hava vi ju fört
      tillbaka till dig från Kanaans land.  Huru skulle vi då kunna
      vilja stjäla silver eller guld ur din herres hus?
  9.  Den bland dina tjänare, som den finnes hos, han må dö; därtill
      vilja vi andra bliva min herres trälar.»
 10.  Han svarade: »Ja, vare det såsom I haven sagt; den som den
      finnes hos, han skall bliva min träl.  Men I andra skolen vara
      utan skuld.»
 11.  Och de skyndade sig att lyfta ned var och en sin säck på jorden,
      och öppnade var och en sin säck.
 12.  Och han begynte att söka hos den äldste och slutade hos den
      yngste; och bägaren fanns i Benjamins säck.
 13.  Då revo de sönder sina kläder och lastade åter var och en sin
      åsna och vände tillbaka till staden.

 14.  Och Juda och hans bröder gingo in i Josefs hus, där denne ännu
      var kvar; och de föllo ned till jorden för honom.
 15.  Då sade Josef till dem: »Vad haven I gjort!  Förstoden I icke
      att en man sådan som jag kan spå?»
 16.  Juda svarade: Vad skola vi säga till min herre, vad skola vi
      tala, och huru skola vi rättfärdiga oss?  Gud har funnit dina
      tjänares missgärning.  Se, vi äro min herres trälar, vi andra
      såväl som den som bägaren har blivit funnen hos.»
 17.  Men han sade: »Bort det, att jag skulle så göra!  Den som
      bägaren har blivit funnen hos, han skall bliva min träl.  Men I
      andra mån i frid fara hem till eder fader.»

 18.  Då trädde Juda fram till honom och sade: »Hör mig, herre; låt
      din tjänare tala ett ord inför min herre, och må din vrede icke
      upptändas mot din tjänare; ty du är såsom Farao.
 19.  Min herre frågade sina tjänare och sade: 'Haven I eder fader
      eller någon broder ännu därhemma?'
 20.  Och vi svarade min herre: 'Vi hava en åldrig fader och en son
      till honom, en som är född på hans ålderdom och ännu är ung; men
      en broder till denne är död, så att han allena är kvar efter sin
      moder, och hans fader har honom kär.'
 21.  Då sade du till dina tjänare: 'Fören honom hitned till mig, så
      att jag kan låta mitt öga vila på honom.'
 22.  Och vi svarade min herre: 'Ynglingen kan icke lämna sin fader,
      ty om han lämnade sin fader, så skulle denne dö.'
 23.  Men du sade till dina tjänare: 'Om eder yngste broder icke
      följer med eder hitned, så fån I icke mer komma inför mitt
      ansikte.'
 24.  När vi därefter hade kommit hem till din tjänare, min fader,
      berättade vi för honom vad min herre hade sagt.
 25.  Och när sedan vår fader sade: 'Faren tillbaka och köpen litet
      säd till föda åt oss',
 26.  svarade vi: 'Vi kunna icke fara ditned; allenast på det
      villkoret vilja vi fara, att vår yngste broder följer med oss;
      ty vi få icke komma inför mannens ansikte om vår yngste broder
      icke är med oss.
 27.  Men din tjänare, min fader, sade till oss: 'I veten själva att
      min hustru har fött åt mig två söner,
 28.  och den ene gick bort ifrån mig, och jag sade: förvisso är han
      ihjälriven.  Och jag har icke sett honom sedan den tiden.
 29.  Om I nu tagen också denne ifrån mig och någon olycka händer
      honom, så skolen I bringa mina grå hår med jämmer ned i
      dödsriket.'
 30.  Om jag alltså kommer hem till din tjänare, min fader, utan att
      vi hava med oss ynglingen, som vår faders hjärta är så fäst vid,
 31.  då bliver det hans död, när han ser att ynglingen icke är med;
      och dina tjänare skulle så bringa din tjänares, vår faders, grå
      hår med sorg ned i dödsriket.
 32.  Ty jag, din tjänare, har lovat min fader att ansvara för
      ynglingen och har sagt, att om jag icke för denne till honom
      igen, så vill jag vara en syndare inför min fader i all min tid.
 33.  Låt nu därför din tjänare stanna kvar hos min herre såsom träl,
      i ynglingens ställe, men låt ynglingen fara hem med sina bröder.
 34.  Ty huru skulle jag kunna fara hem till min fader utan att hava
      ynglingen med mig?  Jag förmår icke se den jämmer som då skulle
      komma över min fader.»


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/01_44.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free