- Project Runeberg -  Bibeln /
Andra Mosebok (Exodus), 15 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                 Andra Mosebok (Exodus), 15 Kapitlet

               Israels lovsång.  Det bittra vattnet vid
                        Mara.  Lägret vid Elim.

  1.  Då sjöngo Mose och Israels barn denna lovsång till HERRENS ära;
      de sade:
        »Jag vill sjunga till HERRENS ära,
            ty högt är han upphöjd.
        Häst och man
            störtade han i havet.
      >Vish. 10,19.
  2.    HERREN är min starkhet och min lovsång,
        Och han blev mig till frälsning.
        Han är min Gud, jag vill ära honom,
        min faders Gud, jag vill upphöja honom.
      >Ps. 118,14 f. Jes. 12,2 f.
  3.    HERREN är en stridsman,
            'HERREN' är hans namn.
      >Hos. 12,6.
  4.    Faraos vagnar och härsmakt
            kastade han i havet,
        hans utvalda kämpar
            dränktes i Röda havet.
  5.    De övertäcktes av vattenmassor,
            sjönko i djupet såsom stenar.

  6.    Din högra hand, HERRE,
            du härlige och starke,
        din högra hand, HERRE,
            krossar fienden.
  7.    Genom din stora höghet
            slår du ned dina motståndare;
        du släpper lös din förgrymmelse,
            den förtär dem såsom strå.

  8.    För en fnysning av din näsa
            uppdämdes vattnen,
        böljorna reste sig och samlades hög,
        vattenmassorna stelnade i havets djup.

  9.    Fienden sade:
            'Jag vill förfölja dem, hinna upp dem,
        jag vill utskifta byte,
            släcka min hämnd på dem;
        jag vill draga ut mitt svärd,
            min hand skall förgöra dem.'

 10.    Du andades på dem,
            då övertäckte dem havet;
        de sjönko såsom bly
            i de väldiga vattnen.

 11.    Vilken bland gudar
            liknar dig, HERRE?
        Vem är dig lik,
            du härlige och helige,
        du fruktansvärde och högtlovade,
            du som gör under?
      >1 Krön. 16,25. Ps. 96,4. Jes. 40,18.
 12.    Du räckte ut din högra hand,
            då uppslukades de av jorden.
 13.    Men du ledde med din nåd
            det folk du hade förlossat,
        du förde dem med din makt
            till din heliga boning.
 14.    Folken hörde det
            och måste då darra,
        av ångest grepos
            Filisteens inbyggare.
      >Jos. 2,9 f.
 15.    Då förskräcktes
            Edoms furstar,
        Moabs hövdingar
            grepos av bävan,
        alla Kanaans inbyggare
            försmälte av ångest.
 16.    Ja, över dem faller
            förskräckelse och fruktan;
        för din arms väldighet
            stå de såsom förstenade,
        medan ditt folk
            tågar fram, o HERRE
        medan det tågar fram,
            det folk du har förvärvat.
 17.    Du för dem in och planterar dem
            på din arvedels berg,
        på den plats, o HERRE,
            som du har gjort till din boning,
        i den helgedom, Herre,
            som dina händer hava berett.
      >Ps. 44,3. 78,54. 80,9. 2 Mack. 1,29.

 18.    HERREN är konung
            alltid och evinnerligen!»
      >Ps. 93,1.

 19.  Ty när Faraos hästar med hans vagnar och ryttare hade kommit ned
      i havet, lät HERREN havets vatten vända tillbaka och komma över
      dem, sedan Israels barn på torr mark hade gått mitt igenom
      havet.
 20.  Och profetissan Mirjam, Arons syster, tog en puka i sin hand,
      och alla kvinnorna följde efter henne med pukor och dans.
 21.  Och Mirjam sjöng för dem: »Sjungen till HERRENS ära, ty högt är
      han upphöjd.  Häst och man störtade han i havet.»

 22.  Därefter lät Mose israeliterna bryta upp från Röda havet, och de
      drogo ut i öknen Sur; och tre dagar vandrade de i öknen utan att
      finna vatten.
      >4 Mos. 33,8.
 23.  Så kommo de till Mara; men de kunde icke dricka vattnet i Mara,
      ty det var bittert.  Därav fick stället namnet Mara[1].
 24.  Då knorrade folket emot Mose och sade: »Vad skola vi dricka?»
 25.  Men han ropade till HERREN; och HERREN visade honom ett visst
      slags trä, som han kastade i vattnet, och så blev vattnet sött.

      Där förelade han folket lag och rätt, och där satte han det på
      prov.
      >Syr. 38,5.
 26.  Han sade: »Om du hör HERRENS, din Guds, röst och gör vad rätt är
      i hans ögon och lyssnar till hans bud och håller alla hans
      stadgar, så skall jag icke lägga på dig någon av de sjukdomar
      som jag lade på egyptierna, ty jag är HERREN, din läkare.»
      >2 Mos. 23,25.
 27.  Sedan kommo de till Elim; där funnos tolv vattenkällor och
      sjuttio palmträd.  Och de lägrade sig där vid vattnet.
      >4 Mos. 33,9. Ps. 23,2.

[1]  D. ä. bitterhet.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/02_15.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free